Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1867, sida 2

Article Image
Blombergs hus vid stora Salutorget hålles öppen alla helgfria Lördagar från kl. 8—1 f. m. och 4—6 e. m. samt öfrige helgfria dagar från kl. 10—1 och 4—6. Museum hålles öppet från kl. 10—12 3 samt kl. 4—6 e. m. — Läsrummet hälles opp et från kl. 10 f. m. till 1710 e. m. Musei bibliotek hålles öppet från kl. 12—1 middagen. Musei myntsamling hålles öppen kl. 1—2 p. d. , mm Teater. Kung Lear, tragedi af W. Shakepeare. Då en utmärkt personlighet lider ett jemförligt hårdt straff för ett ringa felteg, väckes ovilkorligen vårt medlidande, ich detta stegras ju mindre selsteget är, amt ju hårdare straffet drabbar. Att äcka just detta medlidande är tragediens ippgift. Hon måste anslå molltonerna i jälens strängar och derigenom försätta ss i en allvarlig sinnesstämning. — Ett ättvist och förtjent straff för ett af pasionen framkalladt brott kan äfven vicka årt medlidande och således skapa ett ragiskt moment, men för den, som lider stt ojemförligt hårdt straff för ett ringa elsteg, måste vårt deltagande ökas i ännu högre grad, och detta orättvisans offer blir således en ojemförligt större tragisk personlighet än den, som lider rättvist. Detta inner sin fulla tillämpning på tragedien Kung Lear. Äfven här stå felsteg och straft i det största missförhållande till hvarandra. Förtjenar väl den ädle gamle konungens fel (hans nästan otroliga och förklarliga förbländning med hänseende ill sina döttrars karaktär) ett sådant straff, som att, bortvisad från två af sina löttrar, irra omkring på heden under stormen, ett rof för de gräsligaste själsmarter, samt slutligen i högsta mått af förtriflan utandas sin sista suck bredvid sin ilskade och mördade Cordelias lik? — Nej, men just derigenom framstår Lear som en så verkligt tragisk personlighet. De gradvisa själsqval den gamle konungen underkastas åskådliggöra Shakespeares utomordentliga kännedom om menniskohjertat, och de anslå oss desto djupare som de o naturliga. För hvarje annan, än en så fulländad mästare som han, skulle det hafva varit nästan omöjligt att framställa de båda onaturliga döttrarne annorlunda än som vedervärdiga vidunder, och detta skulle hafva stört det storartade intrycket af det hela, men Shakespeare deremot låter dem aldrig sjunka derhän, huru nära denna gräns de än ofta äro. Med snillets klara blick låter han de väldiga karaktärerna och de häftiga lidelser, som betingas af dem, samverka för att åskådliggöra de odödliga sanningar han åsyftar, och man bör dervid ihågkomma att den råhet, som vår tids förfinade smak torde spåra i detta stycke, endast utgör ett troget uttryck af den tids anda, då det skrefs. — Under de två gånger, som denna tragedi blifvit här uppförd, har titelrollen återgifvits af hr W. Ahman. I hvarje roll, der denne förtjenstfulle skådespelare uppträder, visar sig tydligt studium. Han vet alltid hvad han gör, öfverlemnar aldrig något åt ögonblickets ingifvelse, och derigenom får hans spel den jemnhet och säkerhet, som i förening med sann uppfattning äro oundgängliga för att framställa en helgjuten bild. Detta studium förrådde äfven hans återgifvande af Lears svåra roll; hans spel nedsjönk aldrig under medelmåttan, men lyckades deremot flera gånger att framkalla en verkligt tragisk effekt. I de scener, der den djupa, koncentrerade smärtan ännu kämpar med stoltheten, samt i den innerligt vackra scen, der den förkrossade fadern först återser sin Cordelia, och isynnerhet i slutscenen vid hennes lik, var hr W. Ahmans spel verkligen gripande. Skada blott att denne skådespelare ej eger en böjligare organ. Detsamma, som yttrats om hr W. Åhman med hänseende till studium af sina roller, kan äfven tillämpas på hr Lichtenrberg, hvilken återgaf den olycklige Glosters roll. God uppfattning och omsorgsfullt studium utmärka äfven denne skåde. spelare, hvilken dessutom eger fördelen a en herrlig organ. Kanske skulle man doch kunna anmärka, att just detta noggrann: beräknande af hvarje uttryck och rörelse stundom förtager något af den värma mar älskar att finna. Detta var dock ej för hållandet med återgifvandet at Gloster: roll, hvilket lemnar föga öfrigt att önska Hr Kaa, som representerade hertigen a Albanien, är en rikt begåfvad natur, mer som deremot följer stundens ingifvelser Detta inverkar menligt på hans spel, hvil ket det ena ögonblicket kan vara verkli gen utmärkt, just tillfölje af den medfödd: instinkten, men derefter kan sjunka unde; A TRNNSIDTTTA TFTA — —

24 september 1867, sida 2

Thumbnail