11—11.9 Jag vill här i korthet redogöra för de intressanta diskussionen, som förekom v. frågans behandling. Hr borgmästare Pelre hade i utskottet reserv rat sig emot nedsättandet af skolinspektörern nuvarande arvoden på den grund, att länet b söka att få bibehålla de nuvarande inspektörern som visat sig nitiska och skickliga för sitt ka Blir inspektionen af skolorna allmänt så ordna som inom Gefleborgs län, så måste personer, 80 visat sig skickliga för sådane åligganden, blif eftersökta. Erik Ersson, som i utskottet J.-kat nedsättni gen, ville ej gå utöfver utskottets förslag, em dan, hvad som i detta felar mot nuvarande arv den, ersatts af den resekostnadsersättning, inspel törerna erhåit af staten, såsom tillika statsir spektörer. Hr Edvard Frisk instämde med Erik Ersso Hr Casimir Petre ville bibehålla nuvarande ar vodet och anmärkte dessutom mot utskottets för slag, att biskopen och ej ecclesiastikminister . skulle utse den ene ledamoten i skolkomitten. Kontraktsprosten doktor Landgren ansåg de vara af största vigt att biskopen eller domkapit let och ej eclesiastikministern utser den nämnd ledamoten, emedan annars folkskolan skulle ryc kas ifrån de ecklesiastika myndigheterna och at . detta skulle i religiöst hänseende vara vådligt. Hr Casimir Petre vederlägger doktor Landgren farhågor, i det han visar, att i skollagen finne tillräckligt utrymme för presterskapet att vak: öfver religionsundervisningen i skolorna; när ecklesiastikdepertementet finnes en folkskolebyrå ssom behandlar och afgör alla skolfrågor, så ä omgången genom domkapitlen ej allenast öfverslö sdig utan afven ti stort besvär för dessa, öfver hvilke onödiga besvär ofta klagan af domkapitelsledamöter försports. Doktor Landgren vidhöll sina farhågor. Borg nästare Petre visade, gent emot Erik Erssons påstående, ur protokoll från 1865 års landsting, att såväl komiterade som inspektörerna verkligen påräknade den tillökning i inkomster, som de erhållit genom reseersättning af staten, emedan då antogs att nämnde inspektörer äfven skulle blifva statens; ansåg det vara både orättvist och oklokt att nedsätta lönen. Olof Pehersson i Frelluga (Helsingland) ansåg att efter de 3 åren, man borde vara nöjd med de inspektörer, som staten aflönar och att man ej borde hafva inspektörer, som undervisar lärarne). Landshöfding Asker uppdrog en historik öfver frågans gång och visade huru inspektionen öfvat ett vidsträckt iuflyiande på folkskolans utveckling inom länet; uppläste ur Helsingeinspektörernas berättelse huru uselt tillståndet varit inom åtskilliga distrikt och hvilka förändringar till ett bättre tillfölje af inspektionen blifvit vidtagna. Hr landshöfdingen visade på sitt vanliga klara och vältaliga sätt frågans stora betydelse, huru massan af folket skue blifva lyckligare och förädlad och uru omkostnaden för fattigvård och fängelser tillölje häraf skuve minskas; visade huru förändrade tiderna äro nu emot förr, så att folkundervisningen numera utgör en lifsfråga inom alla civiliserade länder och detta icke minst i sjelfva Ryssland. Skulle vi svenskar vara sämre! Ir landshöfdingen kunde dock ej utan glädje framhålla de stora framsteg folkbildningens iaå gjort inem landstinget under de två år, inspektionen varat Första gången frågan skulle afgöras, fanns en öfvervägande motvilja för densamma och det fordrades enskild uppoffring, för att få saken igenom; nu deremot röner samma fråga en nästan allmän välvilja. Gefleborgs läns landsting har inom riket tagit initiativet i denna fråga och har dermed inskrifvit sitt namn på historiens blad; ville att tinget ej genom att afpruta några 100 rdr af inspektörernas arvoden skulle nedsätta sig, heldst ingen uttaxering behöfves, då landstinget eger rikliga medel, som ej bättre kunna användas. Talaren visade ytterligare att det gäller här ej ståndspersonernas utan allmogens fördelar; men att herremännen gerna underkastat sig utgifter för folkskolan, under det allmogen ensamt dragit ttan deraf. Skilnaden i de nuvarande och de! föreslagna lönevilkoren för inspektörerna är för tinget en obetydlighet, och då frågan skall förekomma på riksdagen, önskade han att tinget häri skulle hedra sig. Sökande till platser med minIre löner skulle nog alltid infinna sig, men här zäller att få bibehålla de dugliga inspektörerna, och för framtiden alltid kunna välja bland de vättre sådane. Doktor Landgren hade begärt ordet med anedning af Olor Olssons yttranden. Tal. kunde ej atta huru det vore möjligt att erhålla dugliga läare, om ej dessa erhölle undervisning. Då äfven e vidsträcktaste församlingarne i norra Helsingland Q j skaffade sig mera än de voro tvungna till ellerblott n examinerad lärare, måste flertalet af barnen !:; ndervisas af oexaminerade sådana. Före landsingsseminariernas upprättande har man till lärare ch lärarinnor i sådana skolor måst åtnöja sig red gubbar ech gummor, som ej kunnat skrifva si ch räkna, så att flertalet af barnen ej fått nå-J) on undervisning i dessa ämnen; förvånades öfver, t tt i sjelfva landstinget sådana åsigter kunnat q ttras. Eric Hansson i Långnäs yrkade inspektionens nasättande och att den nu anslagna lönen skulle ibehånas, på det länet måtte få bibehålla de nuC arande inspektörerna. ? Hr Casimir Petre instämde med Eric Hansson, ch ville, rörande sitt yrkande att Ecclesiastik-s inistern och ej biskopen skulle tillsätta den ene JI omitledamoten, framhålla, att, om häraf reli8 ionsundervisningen i skolorna skulle lida skada, an äfven skulle vilja att biskopen skulle till-s itta nämnde komiteledamot; men ansåg en sådan i ra ogrundad och obehörig, då ju Ecclesiastik8 inistern tillsätter sjelfva biskoparne. Ordföranden hr P. Muren: Regeringen och riksN gen komma att bestämma lönen för inspektörna. Det vore således ingenlrisk, men vore tinget irdigare att bestämma den större summan ; trodatt skickliga personer ej kunde erhållas med så i underhaltig aflöning. Det är af en stor och vervägande nytta för länets alla innevånare att Ikskolan höjes; ej blott för allmogen utan äfven r herremännen, emedan en upplyst befolkning f. ommer alla tillgodo. Vid anstäld votering emellan utskottets rslag och borgmästare Petres i lönefrä-n in segrade utskottets med 7 rösters öf-mn ;rvigt, och i votering emellan utskot-IU ts förslag och hr brukspatron Casimir . etres, rörande hvem som skulle tillsätta ft 1e komitöledamoten, segrade utskottets h rslag med 4 rösters öfvervigt. M Emellertid är beslutet i sin helhet aff en största fosterländska betydelse och erande för Gefleborgs läns landsting. få rågan är nu lemnad i riksdagens och re-m ringens hand och man kan ej betvifla ,; — iv ) I norra Helsingland står skolbildningen på oc särdeles låg ståndpunkt och befolkningen der r alltid varit siendtlig emot densamma. Emeld. tid är ett sådant yttrande af en person, som d tt onndrag att vara landetinoceman agat otrroata —