Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1867, sida 2

betydliga skilnad ansetts härröra från den högre ränta, som å andra håll kunnat erhållas. I Delegarne godtgjorda räntemedel hade år 1866 j bokförts mee... rdr 17,519: 76. mot 1865 bokförde.... i10, 751: 73. utvisande en tillökning af rdr Ö, 768: 03. Sockenkomiteerna, äfven under det sistförflutna året 34 till antalet, hade insatt rdr 15,682: 60. mot 1865 insatte . . . . . .11015.: 55. utvisande en minskning af rdr 1,332: 95. Räntevinsten för året hade utgjort rdr 4, 134: 16. mot . sc ss so so ro so 3.071: 21. eller rdr I,062: 95. mera än den för år 1865. Sparbankens vid 1865 års slut balanserade Driste sr rr rr rr ks rdr 3, 849: 62. hade under 1866 ökats med . . , 333: 26. och utgjorde således vid årets slut rdr 4, IS2: 88, hvilken brist revisorerne tillstyrkt, att Landstinget måtte inbetala, så att densamma kunde ur räkenskaperna afföras. Landstinget beslutade, på hemställan at hr Norrman, att den balanserade bristen ej skulle af Tinget inbetalas, utan beloppet uppföras i räkenskaperna bland reservera de medel. Full och tacksam decharge för förvaltningen beviljades, med uttalande af Landstingets erkännande af det nit, som den vid Sparbanken anställda tjenstepersonal ådagalagt. Direktionen hade gjort framställning om; den förändring i Sparbankens reglemente, att det i 7 bestämda belopp at 200 rdr, hvarutöfver medel, räntor oberäknade, ej få innestå i kontrabok, som uttagits hos sockenkomitö, måtte höjas till 500 rdr. — Detta ärende förklarades, i enlighet med Sparbankens reglemente, hvilande till nästa Landsting. Vid företaget val af direktörer i Sparbanken för nästa år i st. f. dem, som äro i tur att afgå, återutsågos hrr C. E. Norrman, O. Evers och d:r C. Dickson samt invaldes hrr P. Billqvist, C. M. Nyström och J. P. Valentin. . Till direktörs-suppleanter utsågos hrr J. Rubenson, v. häradsh. A. Löfmark, A. Lampe, H. Ahlberg, mantalskommis. C. F. Jansson, J. A. Boman, M. O. Gädda, pastor A. Plidberg, J. G. Busck, Aug. Röhss, P. Welin och E. Dickson. Till revisorer för innevarande år återvaldes hrr förvaltaren H. Ekman, possessionaten H. Schmidt och förre riksdagsfullm. E. Christensson (den sistnämnde efter lottning med fabrikören O. Hasselgren). — Till revisors-suppleanter utsågos hrr landtbruk. C. Nilsson på Höga och kommissarien J. E. Tillander. Till behandling företogos härefter de till innevarande Landsting väckta förslag. Det första at dessa var hr häradsh. 4. Svalanders, ,att reglementet för Göteborgs och Bohusläns Skyddsförening mot verkan af hagelskada, antaget vid 1863 års lagtima Landsting samt af Konungens Befallningshafvande godkändt den 6 Oktober samma år, må af Landstinget förklaras upphöra att gälla antingen genast eller med utgången af innevarande år-. Under den temligen vidlyftiga diskussionen öfver detta förslag talade hrr Evers, Chr. Larsson, Carl Larsson och kapten v. Proschwitz för föreningens fortbeständ, åtminstone intilldess en annan förening med samma syfte kunde åstadkommas, hvaremot, jemte motionären, hrr kapten v. Matern, kontraktsprosten Heuman, löjtn. Mykander, häradsdomaren Carolusson och pastor Blidberg yttrade sig för bitall till motionen. Vid företagen votering blef förslaget i dess hufvudsakliga del bifallet, med 34 röster mot 15. I afseende på det alternativa förslaget rörande tiden för reglementets trädande ur kraft, uttalades likaledes olika åsigter. Beslutet blef emellertid, att reglementet skall upphöra att gälla med innevarande års utgång. I ordningen följde härpå hr häradsh. T. Bergers motion: dels att Landstinget måtte, till förbättring af segelleden innanför Hjertön, anslå 2,000 rdr rmt samt utse en särskild styrelse att på lämpligaste sätt denna förbättring utföra; och dels att Landstinget måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att den farled, som benämnes Albrektssunds kanal, måtte till allmänhetens begagnande utan afgift upplåtas, samt att densamma, till öfverensstämmelse med hvad till de nu för kustfarten använde farkoster erfordras, förbättras i så måtto, att inloppen till kanalen från skäret ,, Kommissen i öster och ,,Prestholmen i vester förses med trälbryggor och duc dalber samt sjelfva kanalen till sin dimension förstoras. Den förra delen af denna motion — om åtgärder till förbättring af segelleden innanför Iljertön — gaf anledning till en längre diskussion, hvilken dock slutade dermed, att såväl motionären som samtiga öfriga talare förenade sig i den åsigt, att Landstinget borde inskränka sitt åtsörande till att till Kongl. Maj:t ingå med und. ansökan om sådana åtgärders vidtasande, att den ifrågavarande segelleden må försättas i sådant skick, att den blir ör kustfarten tillgänglig. — Detta blef också Landstingets beslut. Den sednare delen af motionen — beräffande Albrektssunds kanal — bifölls itan diskussion. Nästal motion i ordningen var den af iksdagsfullm. hr J. Rundbäck väckta, ,att andstinget måtta vidtaga sådana g.z