Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1867, sida 2

em. De hade beslutat att använda mutor — ti ikasom om det i verlden fumes guld nog för att örföra en enda soldat i spanska armn. De meel, som blefvo använda, äro detta mål värdiga; nan beslöt i klubbarne att på åtskilliga ställen i andet skulle uppresa sig små band, för att splittra rmåns krafter, under det man samtidigt härmed lrog försorg om att förstöra telegrafoch vägförindelserna. På samma tid uppfunnos och utpriddes de olycksbudskap, som voro beräknade Då att upphetsa några, förskräcka andra, utbreda nodlöshot samt — i det de framställde revolutioen såsom segrande — t. o. m. vinna dem, som sämpade emot densamma. De eftersträfvade insenting mindre än att förmå Er till öfvergifvande vt Edra pligter. Lyckligtvis hafven J, trogna Er ira, tillkämpat Er odödligt beröm! RYSSLAND. Den franska Journal des Debats innehåller följande: ,,En korrespondent från Warschau visar oss huru ryska regeringen, af förtrytelse öfver utgången utaf Bere2o:210skys process eller måhända ännu mera öfver mötet i Salzburg, för närvarande behandlar de fransmän, som uppehålla sig inom dess gränsor. I den nya planen för de högre skolorna har undervisningen i franska språket blifvit afskaffad, och vid skolårets början fingo alla de franska lärarne, åtminstone i Warschau, afsked. Man anför namnen på dem af våra landsmän, som så brådstörtadt blifvit entledigade. Det påstås äfven att alla de fransmän, som äro anställda vid jernvägarne, skola drabbas af samma öde. TURKIET. I en skrifvelse från Konstantinopel till den franska , Moniteur säges, att sultanen återvändt från sin europeiska resa med den fasta föresatsen att i Turkiet gifva den största möjliga utsträckning åt Jernvägsnätet samt att förbättra de öfriga landtkommunikationerna. Abdul-Asia har redan betecknat städerna Koniah, Sivas och Kharput som hufvudhunkter för de jernvägar, som skola sätta de inre provinserna i förbindelse med hafvet. Äfven lärer vägen från Erzerum med det snaraste skola återställas. Angående händelsen i Rustschuk på den österrikiska ångaren Germania meddelas följande: Den 20 Augusti inträffade Germania, kommande från Galatz, i Rustschuk. En turkisk polistjensteman fann sig föranlåten att af tvenne resande, som spisade i salongen, begära förevisandet af passen. Den ene af dem — en bulgar — förevisade ett turkiskt pass; den andre — en serb — vägrade detta, enär han befunne sig på ett österrikiskt fartyg, der det icke tillkom den turkiska polisen att utöfva någon kontroll. Då den turkiske tjenstemannen derefter hotade att bruka våld, upptog den resande en revolver, yttrande: ,,Detta är mitt pass. Då äfven befälhafvaren på fartyget vägrade den resandes arrestering, vände sig den turkiske polistjenstemannen till österrikiske konsuln i Rustschuk. Denne skickade en konsulatstjensteman till fartyget, som affordrade den resande passet. Men detta vägrades äfven nu. Då den resande nu skulle arresteras, sköt han med revolvern på de angripande, utan att likväl träffa. Österrikiske konsuln, som nu ankom till fartyget, anmodade de öfriga passagerarne att aflägsna sig derifrån, och de begge ifrågavarande inlåstes i salongen. Härefter förklarade konsuln, att det stod den turkiske polistjenstemannen fritt att utan vidare omständigheter gripa de beggeresande. De turkiska soldaterna stego derefter i en båt, sköto genom fönstren i salongen på de begge fångarne och gjorde dem sålunda oförmögna till motvärn, sedan de likväl förut sårat tvenne polissoldater. Nu begåfvo sig soldaterna till salengen, släpande i land de begge personerna, af hvilka bulgaren redan var död; den sårade blef slagen med sablarne och trampad i ansigtet. Paschan har visserligen skarpt straffat de personer, som så förfarit; hvaremot en österrikare, som högt uttalade sig mot den österrikiska flaggans förolämpande af turkarne och ironiskt sade: Detta är det skydd, som lemnas den österrikiska flaggan, på befallning af konsuln blef arresterad. Serben — som hette Nicola — var genomborrad af femton kulor och afled den 21 Augusti. Bland de papper, som den österrikiske konsuln lemnade paschan, var äfven det fordrade passett. Som man vet, har serbiska regeringen i Konstantinopel begärt förklaring öfver denna förskräckliga tilldragelse. AMERIKA. Kriget mellan kapital och arbetei norra delen af Förenta Staterna fortfar. De sista strikes, sem omtalas, voro en arbetsinställning i boktryckerierna uti Detroit och en stor jernvägsstrike. I Detroit afsåg striken tidningarne, men redaktörerna upptogo den kastade handsken, ställde sig ssjelfva vid pressarne och läto — så godt det lät sig göra — mindre tidningar utkomma i stället för de större vanliga. Dermed fortfors tills arbetarne sjelfva funIno sig föranlåtna att återvända till sina förra arbeten. Den andra striken är icke så lyckligt slutad. På jernbanan mellan Mobile och Ohio inställde hela personalen arbetet, och då direktionen ville använda andra arbetare, grepo rebellerna till vapen. En från Illinois ankommen sändning af nya arbetare bortjagades, och på hela bansträckan råder fullkomlig overksamhet. Man afvaktar ankomsten af trupper för soredans afhjelpande. —P — — a rm — — — —298 AL DO Å orge. Ä Svensknorsk jernräg. Ingeniörlöjtnant Anse vacta I XYI3 4359 från Wuctanla