Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 september 1867, sida 2

med omsorg och uppmärksamhet vårdar ett sjukt barn, att skötseln utöfvar ett visentligt inflytande på sjukdomens utgång, att en god sköterska ofta i lika hög grad som läkarens medikamenter bidrager till en lycklig utgång af sjukdomen; men få äro de som veta huru en sådan sjukskötsel, på ett förnuftigt och ändamälsenligt vis, alltefter barnets olika sjukdomar, bör anordnas och verkställas. Bristande kännedom deruti, ovana vid fullgörandet af de mängahanda små bestyren, barnskötseln kräfver, eller ock gamla inrotade fördomar komma osta nog alla läkarens bemödanden att stranda, äfven der, hvarest hos vårdarinnan den bästa vilja förefinnes, isynnerhet om dertill kommer att läkaren, af brist på tid, sjelf ej kan öfvervaka utförandet af sina anordningar, eller ock, såsom ofta sker, oriktigt förutsätter on kännedom om alla till sjukskötseln hörande små detaljer. Dessa ord i utgifvarnes förord angifva tillräckligt syftet och betydelsen af denna bok, författad af en man, ,hvars verksamhet såsom skriftställare och praktisk barnläkare förvärsvat honom ett aktadt och ansedt namn inom hela den civiliserade verldenk. Sjukskötseln är en angelägenhet inom det enskilta lifvet, som äger den högsta betydelse, och som nästan odelad tillkommer qvinnan. Derföre borde också undervisning i detta vigtiga ämne ingå i all qvinlig uppfostran, varande der af långt högre värde än denna språkkunskap, m. m,, ! som anses tillhöra den s.k. bildningen. Till miss Nightingales utmärkta arbete 5Om sjukskötseln, hvilket äfven finnes utgifvet på svenska, ansluter sig ofvannämnda af d:r Charles West, för hvars utgifvande på svenska man står i förbindelse hos de nitiske och varmhjertade läkarne! vid härvarande barnsjukhus. — Theodore Parkers Samlade Skrister. Utaf den svenska öfversättningen af, denne ryktbare amerikanske religionslärares och theologiske skriftställares verk har nu 3:e delen lemnat pressen i Upsala. Den! återstående 4:e delen utkommer under Oktober månad. Under loppet af nästa år äro 5:e, 6:e och 7:e delarna att förvänta. ! religgande del innehåller: Skönhet i materiens verld, betraktad såsom en Guds uppenbarelse; Om ett odödligt lit; Om ålderdomen; Om religionens vigt och betydelse för menniskan; Om godhetens förträfflighet; Um fromhetens glädje; Om den ursprungliga kristendomen ; Om förhållandet mellan de kyrkliga institutionerna ! och det religiösa medvetandet hos amerikanska ! folket; Några tankar öfver de olika meningarna i Nya Testamentet angående Jesu personlighet; Några tankar om theologien; Strauss Jesu lefnad; Den hebreiska monarkien; Fariseerna. ö — Mystiskt, Red:n har mottagit efterföljande meddelande: ö Till Redm af Göteborgs IIandelsoch SjöfartsTidning! Nedanstående afskrift torde benäget intagas 1 eder tidning, om möjligt är i morgon, Lördagen. Afskrift. ö Till Larlstens slottsförsamlings fattige, i synnerhet faderlösa barn, återställas medföljande, orätt bekomne, Ett hundrade riksdaler riksmynt, hyarom underrättelse torde få motses i IIandelstidningen den 2 Sept. d. å. Ankomsten till härvarande postkontor af origipalet till detta bref, med poststämpel 18.67, har först i dag blifvit för fattigvårdsstyrelsens ordförande anmäld. Marstrand den 13 Sept. 1867. Ordföranden i Fattigvårdsstyrelsen. — Simtäslan i South Shields, South Shields sim-klubb har i medlet af sistl. Augusti haft sin stora årliga täflan, hvilken omfattas af allmänheten med det lisligaste intresse, så att till och med affä-i rerna få till hufvudsaklig del hvila under denna dag: Det första priset förra äret vanns af en ung svensk, hr O: Lindqvist Il (från Göteborg), men det förelåg honom o att vara den förste äfven i år, för att vinna klubbens silfverpokal. Här voro dock svåra medtäflare, som gjorde honom: denna ära stridig, bland hvilka hr Allen, i klubbens sim-mästare, och Rendell, Prissimmare från London; 1 Vid hufvudtäflingen mellan fem förstalg klassens simmare, på ett afstånd af 1,4 engelsk mil, blef Allen den förste och! Lindqvist den andre i ordningen. Stadens ! tidning berättar härom bland annat: f Den förste, som gick utom linien af de sem s simmarne, var hr Lindqvist, som hastigt gjorde se sig fri från de öfriga. Rendell föll utom Iinien s8 och blef efter, emedan hans simbyxor lossnades och hindradle hans rörelser. Under tiden följde sa de öfriga tre efter Lindqvist, som hade vunnit säl t långt försprång, att de andra syntes blott hafva hb att täsla om andra priset. Det höjdes Höga ropf på Allen, som tydligen var åskådarnes favorit, f men han bibehöll orubbadt sin jemna fart. Efter! någen ytterligare tids förlopp hade denna fart!v bragt honom i jembreda med Lindqvist, hvilken sa han slutligen, under åskådarnes lifliga bifallsrop,s passerade förbi. Chapman, som blef den 3:dje i h ordningen, kom Lindqvist så nära, att om vägen a varit något längre han möjligen besegrat honom. 5 Afven Etbringham, den 4:de i ordningen, var ganti ska nära sina föregångare. a d Det återstår för Allen att segra äfven v nästa år innan han vinner silfverpokalen. Åndra priset, som nu vanns af hr Lindqvist, bestod i en theaterkikare, och det tredje i en guldring. . — II.-I:s ,,hugg mot danska nationen. Hvad H.-T:s red:n ej förmått, det så har en insändare till Göteborgs-Posten) h kunnat uträtta, nemligen att af detta blads sd red:n framkalla något slags bevis för att ti vi begagna de svenska studenternas irå-m kade kollision med hr Asger Hammerich Paris till ett ,,hugg mot danska natio-a nen. Detta bevis ligger deri, att G.-P. m iterar slutet (de här nedan kursiverade h orden) i följande yttrande af vår Pariser-st sorrespondent: . le yDe (studenterne) hafva lyckligt undgått de vå-k. lor, som sjelfviska beräkningar lagt i deras väg, senom att indraga dem i omogna företag och temigen eförsynt söka begagna dem som piedestal g ör andras personliga äregirighet, på samma Jäng gi som icke blott sludenterne, utan äfven deras m renska fådernesland skulle sättas i skuggan och 6 sålunda gå miste om framgångens frukter, till förmån för några fremlingar, som enligt häfdP. dunnen vana anse sig kunna under det groft)ri missbrukade namnet ,,skandinavism leka medl; våra intressen och disponera öfver våra tillti jångar. Det är de sednare orden, som G.P. anh sett innebära ett ,,hugg mot danskarne i så allmänhet och således äfven mot nationen, om det än är hållet i något förtäckta 36 ordalag. ti Om denna uppfattning lärer dock G.-P. blifva ensam, alldraheldst när man läser a hela yttrandet i dess sammanhang, och ej at ycker ut en del deraf. ej