rf RN KR a saf komitens förslager, hvilka jemväl voro framlagda på flera bord. Mötet öppnades af ordföranden i komiten, kaptenen frih. TLeyonkufud, som i några vackra och väl ssagda ord framhöll vigten af de förestående förhandlingarna och slutade med uttalandet af den önskan, att man ej skulle ströttna, utan med alla hederliga och lagsliga medel arbeta för ernåendo af målet, I hvilket skulle gå lätt, då man hade sanningen och rättvisan till bundsförvandter. IFrib. L. föreslog derefter att mötet skulle lutse till ordförande hr professor E. von I Schoultz, hvilket förslag helsades med lifligt bifall. Professor S. intog nu ordförandeplatsen, hvarefter frih. L. i korthet redogjorde för komiterades arbeten, hvarutaf inhemtades, att en af de vid förra mötet valda komittledamöterna, försäkringsagenten hr C. M. Nyström, afsagt sig förtroendet och i hans ställe hade invalts fabrikör A. Bark. Vidare att komiterade afvaktat den närvarande tiden för detta mötes hållande af det skäl, att man nu åter voro mera allmänt tillsammans. Härefter begärdes ordet först af d:r Dickson, som förklarade, att han för sin del ogillade den nuvarande kommunalförfatthingen, som gör penningen till allt och personen till intet. Talaren vore mycket för en billig ändring uti detta förhållande. Hvad lindring uti skattebördan för de mindre bemedlade beträffar, sade sig talaren redan för en längre tid sedan visat sitt lifliga intresse härför, då han i stadsfullmäktige väckt förslag i detta ämne. D:r D. kunde, dock ej underlåta att göra en anmärkning emot det sätt, hvarpå komiterade nu gått till väga vid behandlingen af frågan, ett sätt, som talaren ej allenast funne besynnerligt utan rent utaf formvidrigt. Huru är det nemligen möjligt att de tillstädeskomna, alldeles oförberedda som de äro, skulle kunna yttra sig öfver förslager, som kort förut blifvit dem stuckna i hand, och dertill obetingadt ingå på de resolutioner, till hvars uppsättande komiterade behöft långt och träget arbete. Komiterades förslager innehålla, vid ett hastigt påseende, en hel del förändringar, hvilka dock ej tillkomma oss att bestämma öfver, utan erfordras dertill statsmakternas beslut, såvida man ej tror sig kunna få en partiel förändring blott för Göteborg, hvartill ej finnes utsigt. Då man klagar öfver stadens utgifter, bör man dock besinna att inom samhället finnas institutioner, som måste underhållas, såsom fattigoch sjukvård, undervisningsväsen m. m. Talaren hemställde till mötet huruvida det ej skulle vara rent utaf lättsinnigt, att på rak arm binda sig af beslut, som man sedan kunde få ångra, och yrkade d:r D. på uppskjutande af mötet på 14 dagar, då man finge tillfälle att genomläsa och sätta sig in i komiterades förslag. D:r Dicksons anförande gaf anledning till en lång och serdeles liflig, ja vid flera tillfällen ganska het debatt, hvilket gjorde att tiden så långt framskridit, att man ej hann längre än till diskussionen om sättet huru det af komiterade uppgjorda förslaget till resolutioner skulle behandlas. Resultatet af öfverläggningen blef, att detta förslag nu skulle uppläsas, hvilket ock skedde. Förslaget var af följande lydelse: Till följe af uppdrag, meddeladt på allmänt möte d. 20 sistl. Maj, hafva undertecknade förenat sig om nedanstående framställning med afseende på de ämnen, som vid då beslutadt nytt möte böra förekomma. Förslag till resolutioner. 1:0. Mötet vill gifva ett uttryck åt det allvarliga missnöje med kommunalbeskattningen, hvilket förefinnes hos en stor del af stadens innevånare; icke allenast hos dem, som äro, eller som befara att blifva, oförmögne att bära de stigande skatterna, utan äfven hos dem, som anse rättvisan fordra en förändring af dermed sammanhängande förhällanden och som anse klokheten bjuda, att så snart sem möjligt lyssna till rättvisans röst. 2:0. Mötet anser de väsendtligaste orsakerna till det allmänt rådande missnöjet vara: a). Kommunalskatternas nuvarande höga belopp och fruktan för detta belopps ytterligare stegring. . . b). Känslan af det obilliga deruti, att för skatternas utgörande den ene beröfvas hvad som vore nödvändigt för hans uppehälle, under det den andre endast afstår en ringa del af sitt öfverflöd. c). Den på grund af inkomst graderade röstskalans uteslutande tillämpning vid val af kommunalrepresentanter, hvilken ät ett ringa antal personer förlänar en företrädesrätt, som är stridande så väl emot svenska folkets urgamla rättighet att sig sjelft beskatta, som emot det nya stats-skickets demokratiska anda, och som omöjliggör ett allmännare förtroende för en representation, hvilken endast uttrycker åsigterna och intressena hos en ringa minoritet. 3:0. För att häfva, eller åtminstone mildra, det sig alltmera utbredande missnöjet så väl med kommunalskatterna, som med sjelfva kommunalförfattningarna och dessas tillämpning, förordar mötet följande åtgärder: a). Nedsättning af kommunalskatternas nuvarande höga belopp derigenom att utgifterna inskränkas till det aldra nödvändigaste och inkomsterna, så vidt ske kan, ökas. b). Revision at Bexrillnings-stadgan till afhjelpande af deri befintliga felaktigheter (t. ex. med afseende på Aktie-bolags beskattning), hvilka i mångdubblad skala framträda vid kommunalbeskattningen. oa c). Begagnande af de utvägar till skattelindring för de mindre bemedlade, hvilka genom gällande kommunal-lagar och särskildt genom SS 58 och 59 af kongl. Förordningen om kommunalstyrelse i stad äro anvisade samt, i fall dessa utvägar skulle finnas otillräckliga för ändamålet, nödig ändring eller förklaring af kommunalförfattningarna. d). Reform af grunderna för val af kommunalrepregentanter, bestående dels uti en förändring af röstberäkningen och dels uti en förändring af valsättet, i ändamål att göra största möjliga antal väljande i verkligheten och ej blott skenbart representerade. . 4:0. Mötet uppmanar. stadens riksdagsmän att vid nästkommande riksdag vinnlägga sig om att genomdrifva såväl möjligen behöfliga förändringar 3 Rav;Un;nöOCOCHIOOAn tam on vafam af laAmminal. — O—-— — tu It FR G —— —— — kn m 5 -— oo FA — —— —— — — na — KH — — — et FR — — —