de Ladmirault. SCHWEIZ. I Måndags öppnade fredskongressen i Geneve sina möten. Bland de gäster, som infunnit sig der, nämnas Garibaldi, Victor Hugo, Lowis Blanc, Eugene Pelletan, Stuart Mill, Edmond Beales, Jules Simon, Jacoby, Goegz och flera andra berömda namn. Den första fråga, som fredsvännerna ämnade undersöka, är: ,, Låter freden förena sig med de stora militärmonarkierna, som beröfva folken sina vigtigaste friheter, underhålla fruktansvärda armåer och förtrycka alla mindre stater? Eller är det icke tvertom ett väsentligt vilkor för freden, för folkfriheten och internationella förhållanden, att det upprättas en konfederation af förenade fristater i Europa2 Den andra frågan angår medlen för bildandet af en sådan konfederation; som sådane nämnas 1789 års stora grundsatser, hvilka måste göras till sanning, förvärfvandet af alla individuella och politiska friheter, folkupplysningens spridning, bannlysning af alla religiösa och nationella fördomar, afskaffande af alla stående krigshärar, strid mot militärismen samt politikens underordnande den vanliga moralens grundsatser. Den tredje frågan lyder: ,,Genom hvilka medel kan den internationella fredskongressens verksamhet blifva fruktbringande och varaktig? Som det ändamålsenligaste medlet bärtill nämnes bildandet af ett omfattande samfund af vänner till freden och demokratien. Vi hafva förut nämnt, att denna kongress icke finner nåd för de nordtyska tidninsarnes ögon, emedan den synes vilja rikta na yttranden mot Preussens politik. ordd. allg. Zeit. af den 8 dennes påstår till och med, att den europeiska demokratiens möte i Geneve icke har annat indamål än att antaga hemliga kullstörtningsplaner mot de större militärstaterna, ehuru fredsvännerna söka dölja dessa sina afsigter under fromhetens mask. Nämnde tidning förmenar att ingenting skulle vara dessa revolutionärer mera kärkommet än en , europeisk brand; ,, då nu militärstaterna icke göra dem den tjensten att framkalla en sådan, vilja de sjelfva söka finna de bästa medlen dertill.