ligen det fiasco, som, enligt Figaros uppfattning, kommit hr Hammeriks internätionella (lyckligtvis icke, som Figaro förmenar, skandinaviska) fest till del. Af de här utaf vår korrespondent åberopade tidningsutdragen hinna vi för dagen blott meddela följande ur Monitörens för d. 2 Sept. följetong: Den sedan några dagar annonserade ankomsten af de svenska sångarne har med glädje uppfyllt vårt hjerta sotit samvetsgrann följetonist. Vise huru mot de förra representationernas uttorkade källa en snömassa nedkommer från polen, för att svalka på en gång våra ögon och våra plågade öron. Hon synes oss helt och hållet omgifven af en poetisk dunstkrets; det var oss en verklig högtid att höra dess ljufva och enkla melodier, detta älskliga och böjliga språk, som har intet af det tyska idiomets råheter, men deremot den venetianska dialektens smekande susning. Vi skatta oss lyckliga att kunna välkomna dessa sympatiska gäster, som Upsalas gamla universitet skickat oss, dessa ättlingar af den vilde Odin, hvilka nu äro fredliga sångare. Theophile Gautier.