TtK. C, rjas isI. kyrkan och börjas kl. 5 e. m Stadskateketen. Vv UTRILES. TYSKLAND. Det förtjenar bemärkas, att den stat, som kejsarmötet i Salzburg utan tvifvel närmast rörer, --Preussen — ingalunda synes sätta tro till, att denna såmmani komst varit så betydelselös och utan fara sör de preussiska framtidsplanerna, som srån vissa officiösa håll påstås. Samtidigt med eller omedelbart efter mötet i Salzsburg gåfvo sig åtskilliga tecken tillkänna jom en fransk-österrikisk öfverenskommelse med afseende på de tyska sydstaterna, och dessa tecken hafva naturligtvis icke undgått att väcka kabinettets i Berlin uppmärksamhet. Härtill kommer den bayerska politikens omisskänneliga ansträngningar att emancipera sig från Preussens inslytande och vinna ett slags superioritet bland staterna söder om Mainlinien. j Vi påminna i detta afseende om det af oss förut meddelade programmet för den nyaofsiciösa tidningen, Säddeutsche Presse shvilken från den 1 dennes kan anses som bayerska regeringens förnämsta organ. De Ihäruti framställda åsigterna hafva väckt det största uppseende och hafva blifvit diskuterade i alla nordtyska tidningar, hvilka nästan enstämmigt uttala sin förlundran och harm öfver, att i Bayern, under furst Hohenlohes styrelse, slika ting kunna passera. , Augsb. allg. Åeit., som stär de officiella kretsarne i Nänchen temligen nära, anmärker i allmänna ordalag, att det för närvarande åtminstone råder någon oklarhet och obestämdhet i den bayerska politiken, men att Fröbels program är alltför väl öfverlagat och genomtänkt för att kunna affärdas så som i de nordtyska tidningarne skett. Ganska betecknande för det sätt, på hvilket Preussen synes uppfatta situationen, är följande skrifvelse nån Wien af den 31 Augusti: vEster hvad förljudes har kabinettet i Berlin på sista tiden gifvit vårt hof fullkomligt bestämda antydningar om, att det icke obetingadt är emot upprättandet af ett närmare förhållande mellan det ännu ofödda sydtyska förbundet och Österrike. Som vi från samma källa erfara, lärer vår regering hafva inskränkt sig till att stärka Preussen i den öfvertygelsen, det Österrike alltid skall stå på basis af de afslutade traktaterna. Det kunde häraf synas, som hade Preussen försökt att närma sig de sydtyska staterna och Österrikes politiska ståndpunkt, men att det då blifvit hänvisadt till Pragerfredens bestiimmelser. Den stora misstänksamhet, med hvilken Preussen och Frankrike under lång tid betraktat hvarandras rörelser och företag, synes ständigt finna ny näring. I motsats till de officiella berättelserna om den definitiva upplösningen af lägret vid Chalons berättas i en korrespondens från Paris till ,, Nordd. allg. Zeit. af den 2 dennes, att trupperna visserligen erhållit order att lemna lägret, men att nya regementen oförtöfvadt skola inrycka för att göras förtroliga med chassepotgevärens bruk, samt att dessa regementen åter skola aflösas af andra, intilldess hela armåen genomgått en öfningskurs i att manövrera med de nya vapnen. Ännu bestämdare uttalas den misstro, hvarmed man från tysk sida betraktar Frankrikes hållning, i följande korrespondens af den 1 dennes från Paris till en preussisk tidning: ,Nästan i samma ögonblick, som de preussiska trupperna lemna Luxemburg, koncentrerar franska regeringen 40 å 50,000 man i narheten af den nordöstra gränsen. Från i dag är nemligen lägret i Chalons upplöst, och samtliga trupperna begifva sig — med undantag af två regementen — till sina nya garnisoner. Det är rent af löjligt, när franska tidningar — till gendrifvande af ryktet om en sammandragning af trupper — meddela dislokationslistan; ty densamma bekräftar tvertom ryktet. En blick på kartan visar, att Saissons, Mzieres, Combrai, Givet, Cond, Nancy, Verdun, Thionville och Metz bilda ett fullständigt bälte af fasta punkter gentemot den preussiska gränsen. Dessutom ligger ännu ett regemente i Calais och ett i Dunkerque. Med afdrag af dessa tvenne regementen återstå ännu öfver 30,000 man, som sammandragits gentemot Saarlouis och Luxemburg samt längs den belgiska gränsen i närheten af preussiska området. Till detta antal måste man äfven lägga de fasta trupper i detta departement, som icke någon gång lemnat sina garnisoner; härigenom kommer man till ett antal af 60 å 70,000 man. Påminner man sig dertill hästuppköpen, så kommer man ganska bestämdt till den slutsatsen, att det skulle varit ett större bevis på kärlek till freden, om Frankrike icke vidtagit dessa åtgärder, än att hålla några mer eller mindre fredliga tal. NEDERLÄNDERNA. Enligt ,,Etendard har Preussen i dessa dagar underrättat franska regeringen, att fästningen Luxemburg med första skall vara fullständigt utrymd. Samtidigt härmed har Bismarck — enligt ,,Pays — tilltällt holländska regeringen en not, i hvilken lensamma uppmanas att uppfylla den sita Londoner-traktatens bestämmelser om ästningsverkens rasering. Nämnda 4;4 1,