Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1867, sida 2

äro afbrutna. I Madrid har t. o. m. inträflat underrättelsen om Saragossas fall, men man trodde icke derpå; men då man talar om insurgenternas marsch på Calatayud, så är det omöjligt, att de skulle skunnat lemna Saragossa i sin rygg. Nyligen har en hög person från Spanien, som för närvarande befinner sig i Paris, erhållit ett bref, efter hvars genomläsande han utropade: Det är det spanska året 1793, som närmar sig! Från våra privata underrättelser framgår äfven tydligt, att den närvarande rörelsen i Spanien icke är något af de vanliga upproren. Det är sen djupt gående revolution, som icke endast är riktad mot kamarillan i Madrid, utan kanhända t. o. m. vänd emot den monarkiska principen. Visst är, att man icke vidare vill veta utaf några bourboner .... Enligt andra berättelser skulle insurrektionen öfverallt stöta på energiskt motstånd. Regeringens i Madrid ställning är svår, och denna regering söker vilseleda den allmänna meningen genom lögnaktiga uppgifter, samt att åstadkomma förskräckelse genom väldsåtgärder. Så har den nu upplöst det af samma regering utnämnda kommunalrådet i Madrid, och i stället sammansatt detsamma af officerare. I Barcelona rasar Pezula på ett förskräckligt sätt; i Monjuich äro vidtomfattande försvarsåtgärder vidtagna, och i Reus har man placerat kanoner på gatorna. Men detta allt synes icke det ringaste förhindra insurrektionen. I en annan korrespondens heter det: I hela landet håller sig insurrektionen med den för spaniorerna egna segheten. Narvaez regering säger, att insurgentbanden kommit in i Frankrike, men i Frankrike vet man ingenting derom. Narvacez påstår, att banden i Tarragona förlorat modet; de hafva likväl tagit Ignalada. Han påstår, att Moriones band är stadt på återtåg, då det likväl gått öfver Ebro. Han försäkrar att fullkomligt lugn råder i provinsen Valencia, då La Torne likväl befinner sig der i spetsen för 2,000 man. I verkligheten förhåller det sig så, att agitationen tilltager i hela Spanien, och insurrektionen har för närvarande på åtskilliga punkter 18,000 stridsmän till sin disposition. Enligt de sista underrättelserna har den i industrielt hänseende betydande och vid portugisiska gränsen belägna staden Bejar rest sig, och provinsen Alicante är äfven i uppror. Den franska ,,Epoque säger: ,, General Prim har öppet ställt sig i spetsen för rörelsen, och underrättelsen härom har betydligt förstärkt insurgenternas leder. Man meddelar oss såsom fullt tillförlitligt, att Prim är i provinsen Tarragona, samt att en mängd catalonier inryckt i Gerona. An vidare berättas, att staden IHuesca fallit i revolutionärernas händer, samt att den närbelägna fästningen Iacca blifvit intagen. Långt ifrån att hafva försvagats, har upproret tagit den utsträckning, att man funnit sig nödsakad att sända 8,000 man kungliga trupper till Valencia. En från Madrid till den italienska , Italia ställd depesch innehåller, att många öfvergå från den kungliga armen till insurgenterna. Marskalk O Donnell har fått befallning att komma till Madrid, men svarat derpå, det han beklagar, att den nuvarande ställningen i Spanien förbjuder honom att efterkomma drottningens besallning. — MR a —8 — — AV — Ö— — Z 8 — — KA — — — —e.-. — TURKIET. Från Pera skrifves den 19 Augusti, att mycken nedslagenhet der råder. Alla affärer ligga nere. De europeiska makternas intervention har väckt stora bekymmer hos Porten. För ett krig med Grekland hyser man icke den ringaste fruktan, men så mycket mera för ett krig med Ryssland, som lugnt synes fullfölja sin plan att påskynda Turkiets fall genom agitationer bland slaverna. Med yall makt pådrifvas rustningarne, specielt krigshärens beväpning med kammarladdningsgevär, och reguliera trupptransporter till Varna hafva redan tagit sin början. Stor missbelåtenhet råder bland embetsmännen, som icke på lång tid utfått sina löner. Vid en stor fest, som storvisiren gaf för sultanen, var ingen enda af stormakternas representanter närvarande. Den officiella tidningen protesterar emot påståendena om våldsamheter, som trupperna skulle hafva begått på Kandia, och påstår, att hela ön — med undantag af!) distriktet Omalos — underkastat sig. Omer sa Pascha säges hafva begärt sitt afsked för den utländska interventionens skull. Ännu vet man icke, om hans afskedsansökan kommer att beviljas. I ett bref från Belgrad af den 24 Aug. omtalas en strid, som skulle hafva egt rum mellan insurgenterna i Bulgarien och de turkiska trupperna under Mchemed Pascha vid byn Schiobow i närheten af Balkan. I samma bref omtalas de grymheter, som turkiska regeringen gör sig saker till i Bulgarien. Bland annat hade 128 bulgarer, som varit misstänkta att understödja de upproriska, blifvit kastade i fängelse och förda till Konstantinopel. Enär den rumäniska regeringen icke tillåter insurgenternas vapentransporter, så lärer den bulgariska insurrektionskomitän ämna slå sig ned i Bessarabien, AMERIKA. Från Sydstaterna ingå fortfarande underrättelser om slitningar mellan civiloch militärautoriteterna. I Louisiana är regiÅfroringon af da räcstagranda 4 I OMM