Article Image
Bref srån Paris. (Från Hand.-Tidn:s korresh.) Den 29 Augusti. Den till i dag annonserade skandinavi ska konserten är inställd, i anseende til att hr Hammerichs fredshymn icke ansåg: kunna gå. Efter allt hvad som passerat äro studenterna särdeles belåtna med at i utbyte mot denna tvetydiga tillställning få nästa Lördag uppträda under den kejserlige direktörens auspicier på en ordinarie representation af följande program: 1. Troubadouren af Verdi; 2. Upsalastudenternas sångkör: Hör oss, Svea, Suomis sång, Kapfelmanns vårsång, Neckens polska, Brudefzerden i Hardanger, . Lindblads ångbåtssång ,, Sätt maskinen i gång. 3. Giselle, pantomimbalett. I går hade kammarherren Fahnehjelm bjudit studenterna på frukost i österrikiska paviljonen i expositionsparken, den för sitt förträffliga öl beryktade Dreherska r1estauranten. Belåtenheten var allmän. Derefter företogs kl. 3 en utfärd med de små svenska ångsluparne till S:t Cloud, der man hoppades att få sjunga för den kejserlige prinsen. Denna förhoppning kunde icke realiseras, i anseende dertill att man förut vid liknande anhållan lemnat nekande svar åt några franska sångöreningar, på den grund att läkarne förordnat att prinsen skulle hållas i stillhet. Färden, som gynnades af ett utmärkt vackert väder, var annars den angenämaste och torde för mången af studenterna blifva det angenämaste minnet från deras pariserfärd, och man står i stor förbindelse hos kammarherre Fahnehjelm för hans frikostighet och för den vackra fären. Med den fest, som skandinaviska föreningens styrelse anordnade för några dagar sedan, har belåtenheten icke varit lika allmän. Man har funnit den på samma gång skrytsam och njugg, men man bör väl icke offentligen ingå i kritik af visad gästfrihet. Den, som mycket annat här, hade kunnat vara trefligare, om icke det danska elementet ständigt flöte ofvanpå. Att döma af några ovänliga yttranden franska tidningar, synas vederbörande franska och danska festtillställare hafva stött sig äfven med fransmännen; men jag hör tillägga, att denna ovilja icke återallit på studenterna, som åtminstone hitills icke ådragit sig någon serdeles uppmärksamhet. Dagens krönikor börja emelertid att med några ord omtala den unsa sångarskaran och dess hvita mössor.

2 september 1867, sida 3

Thumbnail