Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1867, sida 2

g, unga skotten af tall, sedan fjällen blifvit bort 1 I skrapade; en ung flicka om 14 år berättade at Åhon i flera dagar uppehållit sig med sådana, der hon förtärt såsom råa, utan att hafva fått derti tlen Guds gruta, och försäkrade att andra henne 1vederlikargjort detsamma. En trovärdig perso omtalade för ins., det han i våras sett flera barr hvilka ifrån träden plockade sådana skott, at skafva ifrån dem det yttre och dermed stilla si hunger. Vidare har örten af 5 rgräse (Rume -acetosa) användts, äfvensom örtbladen af Rume domesticus eller crispus eller ock beggedera. Mej dessa äro numera såsom hårdnade alldeles oät bara. Många hafva begagnat stampmjöl till in knådning äfvensom roten af missne-örten (Call palustris), såsom kokad och blandad med mjöl a säd, då man så kunnat hafva det, dels utan mjöl äfvensom renmossa. Under sednare veckorna haf va potatisblad, såsom sörvälda, kokade och sön derhackade, tjenat till söda, äfvenså nässlor ocl stjelkbladen af äkertistel. Användandet af de svanligaste, ehuru sämsta nödbrödsämnet, bark isynnerhet af björk, har icke heller underlåtits nu sedan bärtiden inträdt, har barkmjölet inknå sdats i bär, för att bättre kunna nedsväljas. De bästa nödbrödsämnet, Islandslafven, har icke nyttjats, hvartill orsaken ligger deri, att den bärstädes är sällsynt och följaktligen af allmogen okänd. Oaktadt dessa medel till en del varit onaturliga, så har dock lifvet med dem underhållits. Men då härtill kommer en härjande tyfusfeber, hvilken också här skördat många offer, ehuru medicin på farsotsfondens bekostnad funnits att tillgå och nedlagt på sjuksängen nästan hela familjer, hvilka haft knappt om bröd, likasom ibland de bettlande funnits många tyfuspatienter, så har det menskliga eländet varit så mycket mera hjertrörande. En sådan nöd har här i mannaminne icke existerat, — ja, icke engång något nödbrödsämne har här någonsin, så vidt man känner, förut användts. Huru mången nästkommande år förmår betala sina utskylder är ett problem, som tramtiden måste upplösa. Slutligen, då man besinnar att vår socken varit ibland de förmögnare, och likväl blifvit så utblottad, kan man sluta till att ett sådant beklagligt förhållande icke är inskränkt till vår kommun allena. Hvad som dock under närvarande belägenhet är hugnande, är att höet, hvars bergning fortgått under gynnsam väderlek, lemnat god äring, äfvensom att värsäd och rotfrukterna gifva hopp om en glädjande afkastning. Några hafva redan gjort början med rågskörden. — Från Munsala skrifves d. 21 Aug.: Under sistförfluten natt hade vi på denna ort den första frost i sommar, hvilken dock var mycket lindrig. Endast yttersta bladen af potatisblasten på de mest fröstömma ställena äro, svedda. Man hoppas att någon skada icke skall ännu tillsogats vexterna i öfrigt. Ännu klockan 1 på natten hade vi 7 graders värme, men derefter nedgick thermometern, och sjelfva frosten torde inträffat just i soluppgången. Brödbristen ibland ortens allmoge är förfärlig. För några dagar sedan försåldes från socknens kronomagasin till denna församling 40 tunnor till utsäde otjenlig råg, till brödföda åt de, enligt kommunalstyrelsens intygan, mest behöfvande, emot kontant betalning. Korrespondenten jemte andra hade sig uppdraget att fördela spanmålen och inkassera betalning för densamma. Det var rörande att se huru gummorna framräckte sina hopskrapade marker och under tårar bönföllo att få helst en eller par kappar. Spanmålen såldes till 22 mark tunnan, och såväl det billiga priset som ock att spanmål och mjöl icke fanns i NyCarleby för tillfället gjorde, att köparne ville snart agdt med våld hafva spanmäl. Under denna otala spanmålsbrist har socknens kyrkoherde jenat sina sockneboer med att sälja spanmål till ett pris af — 42 mark pr tunna. Lyckligtvis har ett fartyg, lastadt med cirka 300 tunnor råg, ör ett par dagar sedan hemkommit till Ny-Careby, och försäljningen af lasten pågår sem bäst ill 36 mark för tunnah. Detta förråd torde dock cke förslå långt, emedan försäljningen pågår oaforutet. Ä Till brödbristen kommer nu äfven brist på rågitsäde. Såningstiden är nu inne, men de äro få, om ega något korn att lägga i jorden. Kronans ågförråder lära nog komma att i dessa dagar tlånas men då dessa äre förut så härdt anlitale, skall ej mera än omkring en tunna på hvarje nantal stå att disponeras. För mången bonde elslår skörden så totalt, att han icke ens har att åräkna så mycken rågafkastning denna höst, om vore till utsäde behöflig. Lyckligtvis hafva vi åter i dag omkring 20 graers värme och denna torde betydligt påskynda externa, hvilka alla fortfarande stå gröna, utan tt ännu gifva skördemannen något löfte att få :eja sin säd. — Utvandring från Finland till Ryssmd förordas af ryska Petersburger-tidingen, som förmenar att jordbrukare i yssland skulle vinna en stor fördel för 8 genom att oförtöfvadt erbjuda finska umiljer att i större och mindre partier ytta från sitt hungrande land och bilda nska kolonier i de delar af Ryssland, er man har brist icke på föda, men på mar. — — DD