Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1867, sida 3

kommerslaster utöfver året 1864, utgörande i sistrike, hvarmed under sistförflutna fem år inalles an HANLLOGIUBAUnaC aret och 1 dragtignet 39, 0 nämnda afseende den mest omfattande skeppsfart, som under något år af den norska handelsflottan bedrifvits på Storbritannien och Irland. I afseende på den frakthandel, hvaraf ifrågavarande omfattande skeppsfart betingas, visar sig af ofvanstående sammandrag, att den hufvudsakligen leder sitt upphof från importen till detta sysselsattes följande aggregat af norskt skeppsrum: År 1862 3,058 fartyg om 315,294 kommerslästers drägtighet. 1863 3.291 — 365,806 . 1864 3,915 421,868 . 1865 3,617 — 424,681 1866 3,805 454,671 framställande en oafbruten tillväxt på det hela, hvilken särskildt visar sig stadigvarande i afseende på tillförseln från Norge och sistlidna år dessutom vann sin hufvudsakliga förökning genom en större import till Storbritannien och Irland i norska fartyg från andra främmande länder än som något föregående år egt rum, medan deremot importen i norska fartyg från Sverge företer en minskning af 139 fartyg och 22,107 kommersläster i jemförelse med nåästföregåande året. Hvad återigen rörer exporten af fraktgods från detta rike i norska fartyg till alla delar af verlden, fanns äfven häri sistlidna år en icke så obetydlig tillökning emot nästföregående, som synes af efterföljande sammanställning af aggregaterna af dermed årligen sysselsatta skeppsrum i närmast föregångna fem-års-perioden: År 1862 1,762 fartyg om 146, 724 kommerslästers drägtighet. 1863 1,646 141,329 Ä 1861 2.141 191,391 1865 1.779 169.407 1866 1,987 202,831 eller 205 fartyg och 39,868 kommersläster år 1866 utöfver medeltalen af de fyra nästföregående åren. Medan häraf exporten till Norge endast oansenligt tilltagit och exporten till Sverge på det hela förminskats, har deremot utförseln af britiska produkter och nederlagsvaror till andra främmande länder i norska fartyg vunnit det omfäng, som betecknas i ofvan antydda förökning i denna del af den norska fraktfarien. Likasom sistlidna år tillåter jag mig att härmed till ytterligare fullständigande af söregående uppgifter om Sverges och Norges skeppsfart och handel på Storbritannien och Irland bifoga några få summariska utdrag från de af det engelska Board of Trade senast utgifna tre-års-tabeller, ordnade för hela det förenade konungariket och med värdeberäkningar efier här gällande pris, hvilka således inbegripa frakt m. m. för alla inkommande laster. Öfverensstämmande härmed och såsom tillägg till hvad redan i det föregående efter dessa tabeller blifvit anmärkt om skeppsfarten på detta rike under Sverges och Norges flaggor, befinnes, att sjelfva varuimporjien från de förenade konungarikena till detta land på de senas sysselsättI ning åt följande aggr 2 srum under alia deri an I gemensamt, nemligen x I AÄnkomna: År it8 Från Sverge . . . 2,801 fartyg 575,535 fons. Norge . . . 2,928 444,791 Tillsammans .. 5729 , —1,020,376 —, År 1865. Från Sperge .. . 2,824 fartyg (641, 109 tons. Norge .. . 2,753 on 175.893 t Tillsmmans .. 5; 511 15II17,302 — År 1866. Från Sverge . . . 2,799 fartyg 635,907 tons. Forse . 3055 oo 535011 — Tillsammans 5,854 1, 110,91— ånyo utvisande en tillväxt för sista året af mera jän 50,000 tons lastrum mot det nästföregående och som uteslutande härrör af ökad tillförsel från Norge, enär importen från Sverge särskildt snarare framställer en förminskning i omfång. . Beräknade totalvärdena af denna import uppgifvas i förbemälda Board of Trades tabeller till följande summor: . . År 1864. År 1865. År 1866. Från Sverge 3526,586. 4 1. 160. 194. 4,002,156. Norge Å 1.572. 784. Å1. 131.262. C11.359. Tillsammans 5, 099,370. ee5, 651.DSö. e5,613,515. således något mindre i loppet af sistlidna år än under det nästföregående, hvartill anledningen finnes icke blott i låga försäljningspris, utan äfven i minskadt omfång af den svonska importen, medan deremot tillförseln från Norde visserligen kats både i omfång och värde. Under samma period har utförseln af produkter från detta land till de förenade konungarikena under alla nationers flaggor användt det antal fartyg och det aggregat af skeppsrum, som nedanstående siffror utvisa: Afgångna: År 1864. Till Sverge . ... 1,502 fartyg 241,788 tons. Norge ... 1.566 —s — 209,195 Tillsammans. . . . 3068 —,, —450,983-,, År 1865. Till Sverge . ... 1,400 fartyg 259,257 tons. Norge . . . 1321 101,160 A i . 2,721 5 I Tillsammans , . År 1866. -450,717 1 Till Spverge. ... 1.396 fartyg 276,594 tons. Norge . so. . 1489 3, 226,609 , Tillsammans. . . . 2,885 -, 503,203 1 hvilket framställer en anmärkningsvärd tillväxt i skeppsrum, ehuru antalen af fartyg äro mindre än ls år 1864, men just i sagda omständighet tillkännagifver sig en förökad verksamhet i denna handelsgren, i det fartyg af större drägtighet finna användande deri i stället för de små fartyg, hvilka fordomsdags allena kunde samla en last för Sverge eller Norge. . i Konsulatsberättelsen öfvergår härefter till värdet af den handel, som bedrifvits mellan de förenade rikena och Storbrittanien under 1866, till hvilken afdelning af berättelsen vi torde en annan dag äterkomma. — — — — —k——