Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1867, sida 2

— Har jag då ej gjort det? frågade hon. — Ahjo, och jag är äfven nöjd med allt, isynnerhet då ni, såsom ni säger, åter är här. Men ett kan jag likväl ej förbigå med tystnad. Tror ni verkligen, att min stackars själ skulle kunna ersätta mig hvad jag förlorar med er? — Ja, det tror jag! sade hon med förtroendefull fasthet — Då misstar ni er. Er kan intet i verlden ersätta mig, hvarken min egen själ eller en annans. — Tyst! Ni råkar åter in i de gamla hjulspåren, hviika jag — för alltid skulle vilja ha lemnat. O, var god, var lugn såsom ni varit förr; jag ville ju äfven så gerna vara det! Hon yttrade detta med en så innerlig betoning, att Reinhold blef rörd, För intet pris i verlden skulle han nu åter velat oroa henne, och han teg derför. Men han såg sorgsen ut dervid och skådade tankfull ned framför sig, utan att gifva akt på riktningen af Janes blickar. Slutligen, uppvaknande ur sina grubblerier, vände han sig hastigt till Jane, sägande: — Det börjar skymma, och jag minnes nu, att Margaretha bedt mig taga er med mig upp till dem i afton. Får jag räkna på, att ni följer mig? Det skall glädja alla att få återse er. Jane besinnade sig blott ett ögonblick. — Nej, sade hon derefter med bestämdhet, jag följer er ej i dag, ehuru äfven jag gerna ville återse de goda flickorna och deras förträfflige far. Men jag är för trött af resan och det långa vistandet i den friska luften och således föga upplagd till att tala, Dessutom har jag nästan alls icke sofvit på två nätter och behöfver hvila. Jag vill derför gå tidigt till sängs. En annan gång skall jag gerna följa er uppmaning — men lemna mig i dag åt mig sjelf. — Det förändrar saken, sade Reinhold. Ni har rätt. Ja, stanna hemma och hvila er. Äfven jag vill heldre lemna er tidigt, Då Jane ej gaf något svar härpå, reste han sig redan, tog sin hatt och beredde sig att gå. Då framträdde hon hastigt till honom, räckte honom hjertligt handen och sade med sin tysta, mjuka röst: — Ni är ja ej ond på mig för det jag låter er gå redan nu och ensam?