Blandade: ämnen. En engelsk-amerikansk täslingsstrid. Nyligen egde vid utställningen i Paris en täflingsstrid rum, som ådrog sig en icke ringa uppmärksamhet. En amerikanare från Newyork vid namn Silas C. Herring, som har utställt några af honom förfärdigade och konstruerade penningeskåp, hade på dessa uppslagit ett plakat, hvari han uppmanade de öfriga utställarne af penningeskåp till en jemförelse mellan hans och deras skåp och pröfvande af dem, såväl i afseende på eldfasthet som motståndskraft. Han erbjöd vad härom från 1,000 till 50,000 francs. En engelsk utställare, Chatwood, hvilkens penningskåp åtnjuta stort anseende i England såsom säkra förvaringsrum mot tjufvar, mottog utmaningen för såvidt den angick motståndskraften mot våld; i hänseende på eldfastheten antog man det vara onödigt att anställa något prof. Af hvar och en af de täflande deponerades 600 e, som skulle tillfalla den, som först lyckades uppbryta den andres skåp, och en formlig komitå, bestående af två engelska och två amerikanska civilingeniörer med en fransk ingeniör till ordförande, utnämndes att tillse det allt försiggick riktigt och derefter fälla sitt omdöme öfver hvilket skåp, som var det bästa. Efter det preliminärerna ordnats, egde täflingen rum i ett i trakten af utställningsbyggnaden uppfördt litet hus, hvarest båda penningskåpen blifvit anbringade. Efter det nämnde jury samt så många engelsmän och amerikanare, som den lilla lokalen kunde rymma, hade infunnit sig, anlände Herring och Chatweod samt deras medhjelpare. Kl. 21. på dagen börjades täflingen. En stor hop folk, isynnerhet naturligtvis amerikanare och engelsmän, som icke kunde få lats i huset, trängde sig tillsammans utanför önsterna och följde derifrån, såvidt det låt göra sig, operationerna med det lifligaste intresse. Naturligtvis ingingos vad i massa och de nationella känslorna sattes i icke ringa rörelse, Stämningen tycktes — naturligtvis utom engelsmännens krets — vara för amerikanare, ,,som nog skulle förstå att Jfa John Bull, liksom de redan hade gjort vid kappseglingen öfver Atlantiska hafvet och under utställningen 1851 vid uppdyrkningen af ett lås, som engelsmännen ansågo dyrkfritt. Efter 29 minuters förlopp lyckades nu engelsmännen uppbryta jerata dörren på Herrings penningskåp, men härmed var också deras försprång för motståndarne förbi. Amerikanaren och hans medhjelpare, som först förspillde en hel timma med att försöka få upp dörren på Chatwoods skåp, angrepo det derefter från en af sidorna, och efter ett 3 timmars och 55 minuters hårdt arbete lyckades det dem slutligen att uttaga ett med sigill stämpladt trästycke, som hade blifvit lagdt på en hylla i skåpets inre. Enligt öfverenskommelsen hade amerikanaren således löst sin uppgift. Först 20 minuter sednare lyckades det engelsmännen att bemäktiga sig det i amerikanarens skåp lagda trästycket. I trots af detta resultat anser Times korrespondent vid utställningen, hvilkens berättelse om striden upptager ötver 211 af tidningens långa spalter, det för afjort, att Chatwoods penningeskåp är långt säkare än Herrings, För öfrigt medgifver han, det begge skåpen äro så starka att det må anses näI stan omöjligt att tjufvar skola kunna uppbryta (åem. Juryn har ännu ej fällt sitt utslag.