Sverge och Norge på Pariserutställningen. En korrespondent till ,,Journal de S:t Petersbourg uttalar sig särdeles välvilligt om de Skandinaviska ländernas utstillning. Vi återgifva derutur följande: Sålunda komma vi, strykande fram för vårt nöje, till det industriella Sverges högqvarter: till jernets, gjutets och stålets land. Öfverflödet på och renheten af dess mineralier samt den omsorg, som användes på det metallurgiska arbetet, har redan för lång tid sedan eröfrat Sverge en privilegierad plats på alla stora metallmarknader. Ett enda faktum är nog att bevisa detta dess obestridda rykte. England, så rikt på jern och som till alla jordens länder utsprider produkterna af sin ofantliga fabriksindustri, England sjelft köper från Sverge det jern, som är bestämdt för tillverkningen af det berömda stål, hvilket grundlagt Sheffields rättmätiga rykte. Sverge har sålunda endast att omsorgsfullt bevara detta goda och solida rykte; och, vi äro lyckliga nog att erkänna det, det gifves ej heller något land, der man visar mera uppmärksamhet åt vetenskapens och industriens framsteg; hvarje försök till förbättring i de brukliga metoderna kan vara förvissadt om att finna understöd; hvarje frö, som synes fruktbärande, upphemtas, hvarje fullkomnande försökes, hvarje ny id studeras omsorgsfullt och underkastas erfarenhetens ompröfning, den tålmodiga, uthållande, ej af det första försöket modfällda erfarenhetens. Medan Bessemermetoden ännu blott var ett försök i en eller två engelska verkstäder och sökte att innästla sig i andra länder, som dock emottogo den med tvekan, skyndade sig Sverge att antaga den vid ett stort antal af sina jernverk, och ännu i dag, då Frankrike och England beslutsamt beträdt den väg, vid hvars slut en hel industriel revolution förestår, bibehåller Sverge på 1867 års exposition främsta rummet i tillverkningen at Bessemerstål, såväl genom sina alsters qvalitet, som med hänsyn till fullkomnandet, framåtskridandet i sjelfva förfarandet. Det är sålunda som Fagersta utställer Bessemerstål, erhållet utan manganbunden smältning. Det är för öfrigt i Sverge, som Bessemermetoden bäst uppnått det af uppfinnaren afsedda syftet. Fagersta bruks Bessemerstål representeras på utställningen af präktiga stänger med det vackraste brott och vridningar i kallt tillstånd, hvilka intyga metallens underbara egenskaper. Det finnes framförallt en räcka af hårdt och dock vekt stål, som uthärdat det fruktansvärda profvet af talrika härdningar, utan att metallens stålnatur derigenom modifierats. Jag rekommenderar denna lilla vrå af Sverge åt bergsmäns uppmärksamhet och allvarliga begrundande; och om jag trott mig särskildt böra påpeka detta, så är det framförallt emedan Ryssland deraf endast kan draga den största profit, den dag då snabba kommunikationsvägar bringa Ural i omedelbar förbindelse med den europeiska marknaden. Jag har hittills endast talat om Fagerstastålet: Sverge eger dock tio å tolf andra exponenter af Bessemerstål, alla anmärkningsvärda genom sitt vackra arbete. Det gifves dessutom Uchatiusstål, ett slags gjutstål som vinnes genom ett egendomligt förfarande och som, säges det, särskildt har en mängd dyrbara egenskaper för tillverkningen af blanka vapen. Ållt detta utvisar nogsamt med hvilken ifver Sverge följt med ögonblickets — och framtidens — stora metallurgiska fråga. Hvad det af talrika svenska bruk utställda jernet, gjutet och mineralierna beträffa, så kan jag här icke redogöra för allt; jag hänvisar blott dem, som älska att resumera sina iakttagelser, till den präktiga troften i stora galleriet: nederst, malmblock ifrån Dannemora och Persbergs berömda grufvor, med ett första lager af jerntackor öfver sig; derpå jernstänger