Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1867, sida 2

soga sig uti ordningen i min sars hus, och till honom kom aldrig en. sremmande, hvarken en konstnär eller en lärd. Sina affärer afslutade han på sitt kontor, dit jag aldrig fick kasta en blick. Tyvärr förlorade jag min goda, vekhjertade och finkänsliga mor mycket tidigt, vid knappt tretton års ålder. Hur stor och oersättlig min förlust var, skulle jag först vid sednare år lära känna i hela dess omfång. Till en början, i många, långa år, herrskade blott en själsförlamande, oss alla bedröfvande stillhet i vårt ensamma hus, der hvarje affär, hvarje göromål försiggick med en liksom genom ett urverk reglerad likformighet. Hädanefter var allt bestämdt genom en outtalad föreskrift, en osynlig, aldrig rubbad regel, och äfven de menniskor, hvilka såsom oundgängligt nödvändiga medlemmar af huset eller familjen kommo i beröring med oss, gjorde alla ett ansigte som om de glömt bort att skratta och gråta och endast ordnade sina ansigtsveck efter ett gifvet mönster. Min far, som hela dagen igenom skålte sina affärer, kom endast hem om middagen, för att äta tillsammans med oss barn. Äfven om aftonen stannade han i sitt rum, antingen ensam eller i sällskap med några affärsvänner, med hvilka han afhandlade politiska, religiösa eller affärssaker. Men om han någon gång oväntadt inträdde i vårt rum, der vi likt skrämda foglar sutto vid våra lexor, hvilka vi efter bästa förmåga sökte lära, förskräcktes vi, ty blott sällan hördes ett beröm ur hans mun, mycket oftare deremot ett klander, hvilket träffade oss desto härdare, som han sade, att han uttalade det af kärlek till oss, i det han tillade, att ungdomen endast genom rättvist tadel, men aldrig genom orättvist beröm kunde förkofra sig och lära hvad den behöfde för ålderdomen. Fremmande kommo aldrig i vår krets. De uppsökte den ej, och de tillkallades ej heller. Endast hvar fjortonde dag samlades på sabbatsaftonen några aflägsna slägtingar hos oss, men ej för att muntra eller roa sig, utan endast för att samtala om familjeförhållanden och meddela hvarandra hvad som tilldragit sig inom den bekanta kretsen.