hjerta ännu var fullt af kärlek till en annan, som hon några timmar tidigare lofvat sin tro. För öfrigt bär dikten obetridligen genialitetens i våra dagar temligen sällsynta prägel. Dialogerna — isynnerhet de mellan Falk och Svanhild -äro rika på oesi, och de satiriska angreppen af denne ednare mot tidens materialism och slaferiet under de konventionella formerna äro till en stor del blixtrande qvicka och dräpande. A.