Claus Pavelss Dagbogs-Optegnelser 18135—16. udgivne af C. L. Riis. 3:die—7:de Ilefte. J. V. Cappelen. II. Tönsbergs Bogtrykkeri. Dessa häften, hvarigenom arbetet kompletteras, äro skrisna i samma anda, som de tvenne första af oss redan anmälta. Med största öppenhet och naivetet uttalar förs. sina äsigter och känslor, och öfverallt är han samma hederliga hvardagsmenniska med ett sinne öppet för litteraturens liksom för spelbordets och matI bordets njutningar, med rättskänsla och patriotism tillräckligt varma att afhålla honom från alla egentligen ohederliga handlingar och sträfvanden, men tillika med ett mäktigt begå att, ställa sig väl hos alla och i synnerhet hos inflytelserika personer, med ett intresse för småsaker, som måste förekomma något eget hos en person i hans samhällsställning och med hans reputation för intelligens och kunskaper och som gör, att dagboken ir ganska rik på detaljer, dels målande, betecknande för situationerna och upplysande med afseende på tidstörhällandena, men dels rent af puerila och förtjenta att utmönstras, då denna publicerats femtio år etter dess tillkomst. För den bistoriska skildringen af de politiska förhällanden under Norges första år efter unionens början innehålla dessa anteckningar, hvari storthingsförhandlingarna och dagbladspolemiken uppmärksamt följas och kommenteras af en förståndig och i diverse partimysterier invigd person, ; obestridligen mycket af vigt. — Pavels är en varm beundrare af Carl Johan, men för dennes unge son hyser han en stark motvilja och törespår de begge länderna en usel regering tör det fall, att han skulle ärfva kronan af sin fader, men tröstar sig med att Oscars sjuklighet gör en sådan eventualitet mindre sannolik. Då den unge fursten af alla samtida skildras såsom i hög grad intagande och älskvärd, och han icke haft tillfälle att ådagaligga några egenskaper, som kunde göra det sannolikt, att han ej skulle bli en god och nyttig regent, tyckes det som vore denna starka antipati mot tronföljarens ende son temligen svår att förklara. Måhända var den föranledd af några falska rykten, som afsigtligt utspridts af det gustavianska partict. .