Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1867, sida 4

Blandade änmen. Historia om general Toll, En insändare i Karlshamns Allehanda berättar: Hos generalguvernören öfver Skåne Toll tjenstgjorde som adjutant öfverste Dannfelt, och fick ofta dessutom tjena den förre som rodocka. OÖtverste Dannfelt, egare af Ilolje i Blekinge, och dertill en af de största ! bränvinsbrännare, var en gång närvarande på, Beckaskog när generalguvernören genom bref underrättades, att bränvinsbränningen komme att blifva tillåten vid Oktober månads början. Säledes före den vanliga tiden. Ilans excellens Toll vände sig då till öfversten under yttrande: ,,Då ni nu tillfälligtvis, förrän förordningen hinner expedieras, fått kännedom deraf, hoppas jag, att ni icke på förhand vidtager några åtgärder och köper upp potäter undan det fattiga folket; denna tillsägelse sade sig öfversten vilja behjerta, men lät icke destomindre i tysthet sluta köp om potäter och spanmål till den myckenhet, som kunde ! öfverkommas. För excellensen Toll blef icke något doldt, som hörde till hans embetsbefattning, och han blef missnöjd för det öfversten missbrukat förtroendet: men utan att härom gifva den ringaste vink, påfann han den utvägen att låta. öfversten straffa sig sjelf. En dag vid middagstiden anlände en dragon som kurir med ett bref, hvaraf inhemtades, att den förra kongl. tillåtelsen af bränvinsbränning blifvit inhiberad, och att bränvinsförbudet komme att tillsvidare fortfara, hvilket bref excellensen helt vårdslöst kastade på skritvordet under yttrande: Det är högst beklagligt, att regeringen så snart fö na vidtagna beslut. Härefter begåfvo sig de närvarande jemte excellensen till matsalen, utom öfverste Dannfelt, som af nyfikenhet qvarstannade för att läsa det ankomna brefvet, men då han förnam detsammas innehåll, förlorade han all matlust och begynte beklaga sig på bruten svenska och tyska: ,Jag är en ruinerad man, som uppköpt så mycket potäter och spanmål, hvad skall det blifva af mi — Han öfverraskades under denna jeremiad af en utaf de andra adjutanterna, som blifvit beordrad att uppsöka öfversten, och då förhållandet rapporterades öfversten måste erkänna, att han på ett obeörigt sätt skaffat sig att läsa det ankomna brefvet, tillsades han 6 månaders arrest på Beckaskog, hvilken likväl ej bestod i annat än att han i fick lemna stället. Öfversten lät emellertid åter försälja hvad han inköpt för tillämnad bränvinsbränning. När nu förordningen verkligen ankom med tillåtelsen, och han erfor att han blifvit narrad, började han på ny räkning åter jemra sig deröfver. Svar på tal. Danske skalden Ingemans hustru var af ett poetiskt, höstflygande gemyt och plägade, ofta utan att sjelf veta det, uttrycka sig på vers, äfven i alldagliga ämnen. En dag samtalade hon med egaren till en af hennes man förhyrd trädgård om ett nytt staket, som skulle uppföras, och vände till honom följande replik: Stakittet lyseblaat skal vere, At det kan ligne Luft og Atmospbeere, hvartill han raskt invände: Stakittet smörres skal med Tjrere At det kan modstaae Luft og Atmosphere. Framsteg i sotograsien. I Wexjö-bladet läses: , Till tjenst för blomstervänner och dem som samla blommor kunna vi meddela, ett fotograferna numera avbilda växter och lemna dem kolorerade i bokhandeln, så att man kan få de allratäckaste herbarier, der ingen felteckning förefinnes, och växten således är sin rätta karakter i formen, — och äfven i färgen är intet öfrigt att önska, då de finaste nyanser äro återgitna. Dessa små herbaricr (ty skalan är liten, ej större