Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1867, sida 2

etter att hafva blifvit annängiggjord hos radsrätt inom Örebro län redan vid hösteting, och att hafva sedermera illiga gånger varit från nämnda läns lagmansvea hofrätt och trån Kongl. Maj:t till ing vid häradsrätten återförvisad. Denna tvist får sin egentliga märkvärdighet ej genom den tidslängd, utgörande omkring 26 år, hyarunder den, med våra tunga, svenska rättesångsformer, fängslat parternas i målet mellan opp och fruktan delade uppmärksamhet, utan stincra i anledning af den ofantligt stora vigt för det allmänna och enskilda inom många och vidsträckta delar af Vermland och Nerike, som varit förknippad med utgången af denna celebra tvist. — Denna innefattar åtskilliga strandegares vid sjöarne Alkvettern och Ullvettern inom Karlskoga härad yrkande, att Alkvetterns bruksbolag förpligtas nedrifva den damm i s. k. Knappfors vattenverk uti elfven mellan sjöarne Alkvettern och Lonn, som aflidne bruksegaen Nils Mitander i litstiden förmenats hafva ol ligen låtit uppföra, och hvaraf strandegarne ansågo sig lida men genom öfversvämning af vatten å en del af deras egor; — men i följd af lokala förhållanden, och då Knappforselrven har sin första uppkomst i Dalarne samt flyter förbi Filipstad och lemnar aflopp för vattnet från sjöarne Daglösen, Stora och Lilla Lungen, Öjevettern, Motlången, Bergsjön, IIyttsjön, Qväggen, Ilärsjön, Ullvettern, Lrövettern och Alkvettern, jemte andra mindre sjöar, så att vattenafloppet i Knappforselfven uppsångas från ett område af icke mindre än omkring femton qvadratmis yta, — hatva, utom Alkvetterns bruksbolags intressenter, många jernbruk, hyttor, jernvägar och kanaler egt ett ofantligt intresse att i målet bevaka, helst deras, snart sagdt, vara eller icke vara derpå varit beroende. — Derför hafva ock direktionerna vid Filipstads bergslags kanal-aktiebolag. Yngs—Daglöse, Lerviks och Kristinehamns enskilda Jernvägs-aktiebolag, Knappfors sbyggnads-akticbolag, Björneborgs, Rämens, Lesjöfors, Fredriksbergs, Brattfors, Grafvendals, , Niklasdams och Nedre Degerfors brukse med flere, såsom mellankommande parter, fått i målet uppträda för värnandet af deras hotade rättigheter. Genom utslag den 22 November 1858 har Karlskoga häradsrätt, på anförda skäl, ogillat strandegarnes yrkande om utrifning alldeles af ifrågakomna dammbyggnad och dess försättande i det skick, hvaruti den vid vattenverkens anläggning vid Knappforsen befunnits, men, till förekommande af framtida vattenöfversvämning å strandarnes mark, föreskrifvit, bland annat, åtskilliga förändringar uti dammbyggnaden vid Knappforsverken. På vad af strandegarne mot detta häradsrättens utslag, har Svea hofrätt, medelst dom d. 4 Juli 1561, upphäft häradsrättens beslut och stadgat skyldighet för Alkvetterns bruksegare att, inom viss tid, hafva borttagit den såsom olaglig ansedda dammbyggnaden. Denna hofrättens dom, emottagen med den största förfäran inom de trakter, der många, på vattenständet i sjön Alkvettern för deras existens beroende jernverk, jernvägar samt kanaloch segelleder finnas belägna, motvädjades af de ofvannämnde strandegarnes motparter; och har samma dom nu i sin ordning blifvit af Kongl. Maj:t, genom dom d. 21 sistlidne Februari, Åpphåfd, dervid det slut, hvartill häradsrätten kommit, faststälts och Alkvetterns bruksegare ålagts att, sednast d. 1 nästkommande September, hafva utfört de af häradsrätten stadgade förändringarne å dammbyggnaden. Söderhamn. Wasa-monumentet vid Kungsgården. kn insändare skrifver härom följande i tidningen Helsingen: Det är högst få ställen inom Helsingland, hva man ännu eger något minnesmärke qvar från den tid, då Gustaf Wasa uppmanade dess manliga och raska befolkning att deltaga i striden sör fäderneslandets räddning, från utländskt förtryck och tyranni. Ett af dessa ställen, hvarest kärleken för den store hjeltens minne velat genom en nesvård visa efterverlden en plats, der den amlade menigheten af honom uppmanades att deltaga i rikets räddning, är Kungsgården i Norrala socken, hvarest en minnesvård af granit år 1773 upprestes af sällskapet Pro Amicor; således för nära hundrade år sedan. Men i hvilket skick befinner sig icke nu detta monument? Med biygsel måste vi, vid tanken på den store fäderneslandsbefriarens förtjenster, svara: mer än uselt. Icke nog med att sjelfva platsen är vanvårdad och monumentet öfverväxt med mossa och buskväxter: snikenheten, eller måhända kittsligheten, har icke ens kunnat skona de jernsinkor, med hvilka monumentets fotställning varit sammanfästad, hvarigenom stenarne lossnat, samt vid minsta beröring hota att ramla ned öfver den besökande, som vore nog oförsigtig att komma dem nära; mer än lycka är det, att något sådant icke redan skett. — Landskrona. Om folkskolan yttrar eninsändare i Landskrona Tidning bland annat: Det torde få anses som axiomatiskt: att lärarebostad — särdeles för familj — i skolhus; att presterskapets sjelfskrifvenhet till ordförandeskap i skolstyrelsen; att pjunkiga konsiderationer vid bedömande af lärares och lärarinnors duglighet, nykterhet och ärlighet; att katekeslexorna med eller utan lärarens förklaring; att seminariernas tendens till en uppdrifven pietism m. m., äro till oberäknelig skada för folkskolan och det uppvexande slägtet. Alla konsiderationer måste vika gent emot samhällets högsta pligt och mest trängande behof: skoloch uppfostrings-väsendets ändamålsenliga ordnande. Att dagtinga med penningemakten om och när den behagar draga försorg om en oskicklig lärare eller lärarinna antagen på grund af relationer eller som barmhertighetsverk — är icke välbetänkt. Om de hundratals barnens framtida väl eller ve uppskattas till sitt rätta värde, måsto ju alla jemförelsevis små konsiderationer vika, Det gamla vinoch spritbolaget har äfven anspråk på konsideration. Sädane äro konseqvenserna af det förderfliga konsiderationssystemet. Transitoupplagsrätt har tillerkänts Landskrona stad. — Karlskrona. Mordbranden. Den 18 sistl. Juli utbröt eldsvåda uti en handl. A. W. Pilo tillhörig salubod och åstadkom ej liten skada. Pilo var bortrest, och som han kort förut mycket högt försäkrat både löst och fast, uppstod genast misstanke att eldsvådan härledde sig af mordbrand och att Pilos biträde, en stackars f. d. handl. från Kalmar vid namn Couleur anlagt densamma, hvadan C. blef häktad. Tolisundersökning har, enligt bref till Dagena Nyheter, sedan pågått med särdeles kraft, under ledning af rådmannen, häradshöfding Nerman, och i närvaro af bolaget Skam lias agent, hr Abr. Oldenburg. Couleur har derrid bekänt, att han anlagt eld på flera ställen i boden. Han ville ej rätt förklara orsaken dertill, men uppgaf doek att, emedan det var så dåliga tider, ville han hjelpa sin principal till att förtjena penningar, och detta isynnerhet som principalen, hvilken före branden rest bort, dessförinnan hade yttrat till Couleur: ,Om du inte ställer till så att jag förtjenat bra med penningar tills jag kommer tilla baka, så vrider jag nacken af dig, Pilo har naturligtvis bestridt att han fällt detta yttrande och förklarat att han icke haft den ringaste aning om Couleurs afsigt. Då han för en saflars skull reste bort den 27 Juni hade han öfI verlemnat vården om sina affärer hemma åt Cousleur, utan ringaste missta nke eller misstroende. —