grad sorgliga inflytande, som det orimliga Bandelstväng. hvarigenom den danska regeringen afsåg att rikta danska statskassan och bereda enskilta danska köpmän tördelar, utöfvade på de isländska förhållandena. Monopolsystemet, som lade all handel på Island i ott danskt kompanis händer, gjorde, att priset på de importerade varorna under några få år fyrdubblades, och att priset på de isländska produkterna betydligt sjönk. Följden häraf blef naturligtvis, att både boskapsskötsel och fiske råkade i lägervall, att armodet tilltog i fruktansvärd grad och besolkningens antal nedgick. Under de trenne sörsta åren efter håndelsmonopolets införande svälte icke mindre än 9,000 personer, hvilka utgjorde en sjettedel af besolkningen, ihjäl. Endast i den mån, som handelstvängets bojor lossades, kunde befolkningens välstånd tilltaga, och sedan fullj handelsfrihet 1854 beviljades det så länge styfmoderligt behandlade landet, har det ätt framåt ej blott i materielt utan äfven i intellektuelt hänseende uti en verkligen verraskande grad. förenar med en ledig stil en huuppfattning af företeelser och samt en mindre vanlig fördliggöra dem: måhända närmar dock framstillningssättet stundom sig förmycket det vulgäras s. För öfrigt torde anmärkning med skäl kunna göras mot det osystematiska i arbetets form: slexioner och meddelanden rörande olikartade ämnen förekomma temligen regellöst och, som det tyckes, beroende blott af förf:s idassocialioner. Herr IIildebrands framställning af det forntida lifvet på Island utgöres af de föreläsningar, som denne unge vetenskapsman förliden vinter höll i Stockholm på anmodan af komiterade tör vetenskapliga föredrags anordnande i hufvudstaden. Efter de isländska sagorna skildrar han öns kolonisation af porrmän, som ej kunde finna sig uti att vara den förste norske enväldskonungens undersåter, utan derföre sökte sig en fristad i det kalla obebodda landet i nordvest, dit ej usurpatorns välde sträckte sig. Säsom ett exempel på det fornnordiska vikingalifvet meddelar han derefter hufvuddragen af den namnkunnige isländske hjelten och skalden Egil Skallegrimssons lif, sådanasom de innehållas i dennes saga, och framhåller fördomsrritt och med billigt afseende på tidsförhällandena vikingskapets ljusoch skuggsidor. Ytterligare meddelar han en ganska grundlig och upplysande redogörelse för de allmänna rätfsförhållandena på ön och de institutioner, som utbildade sig derstädes under den republikanska perioden, och framhåller dervid det för Isand egendomliga i kolonisationens och örfattningens tillkomst, hvilka begge han allar artificiella, derför att nybyggarne voro män, som, enligt fullt medvetna bevekelsegrunder, valde sina nya bostäder och i det nya landet småningom införde ett lagbundet samhällsskick. Isländarens femlif och de sociala förhållandena under sagotiden samt kristendomens införande skildrar sörf. med ganska mycken sakkunskap, anför derefter grunddragen af Njälssagan, liksom för att motväga de mindre ördelaktiga föreställningar om den hedniske isländaren, som de föregående skildringarna varit egnade att väcka, och kommer derefter till en beskrifning på den isändska republikens undergång. I det sista kapitlet meddelas en kritisk blick på sagolitteraturen och anmärkningar mot det sätt hvarpå den blifvit uppfattad. Författaren påstår bland annat, att Islands literatur har ännu icke , fått sin historia ullständigt och väl skrifven, samt tillägger: ,Det förnämsta arbetet är ännu dansken P. E. Millers från början af detta århundradet, hvarjemte dansken N. M.Petersen m. fl. gifvit goda bidrag. Detta tycks förutsätta, att han icke gjort bekantskap med Keysers ,,Nordmandernes Videnskabelighed og Litteratur i Middelalderen, enär i detta vigtiga arbete förekommer en den isländska litteraturens historia, som är både , fullständigt och väl skrifven och väl förtjent af våra forskaärmare uppmärksamhet. A. Norrköpings Arbetareförening. Aftanhladat har meddelat en släldring fö hållande måga att Å