Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 augusti 1867, sida 3

Article Image
rande års uppbörd ett något bättre resultat, än förra årets. — Att innevarande års utskylder verkligen voro vidpass 6,700 rdr lägre, än fjolårets, bör ock anmärkas. . Nöden i Norrland. Dagl. Alleb:a har i detta ämne emottagit en skrifvelse från landshöfdingen i Westerbottens län, dat. Umeå den 3 Aug. 1867, utur hvilken vi anföra följande: Ingen torde bättre än jag vara i tillfälle bedöma vidden och omfattningen af det beklagansvärda tillstånd, som inom länet varit rådande närmast förflutna månader, och huru bekymmersamt det stundande året gestaltar sig, men jag anser icke derför vara rätt att genom öfverdrifna och oberättigade skildringar om tillståndet i vissa trakter vilseleda den deltagande allmänheten och söka att åt befolkningen i dessa trakter bereda understöd och bistånd, som inom andra delar af länet äro vida mera af behofvet påkallade, af hvilken anledning jag anser mig böra meddela de rättelser i detta afseende, hvilka sanningen kräfver. . En garfvare Hollander från Åsele har nemligen till eder afgifvit en beskrifning på ställningen i berörda socken, som är egnad att och måste väcka största deltagande; men ehuru jag icke, förr än de. från vederbörande i socknen infordrade uppgifterna om förhållandena derstädes ingå, kan Sä ga, om och till hvad grad sanning ligger till grund ör berörda berättelse, har jag all anledning förmoda, att de uppgifter Hollander lemnat äro mycket öfverdrifna och foster af hans egen fantasi, ty från Åsele har under årets lopp ej någon enda uppgift, som anger, att brist, än mindre nöd, inom socknen varit eller är rådande, till länsstyrelsen inkommit och följaktligen ej heller framställning om undsättningsbidrag eller understöd i någon form, hvilket gifvet icke uteblifvit, om någon allmännare brist eller nöd derstädes varit för handen. Tvärtom hafva personer från socknen i bref till mig yttrat den förhoppningen och önskan, att ställningen icke måtte vara värre på andra håll inom länet än i Åsele, då ingen fara vore för handen. Säkert är, att Åsele, Dorothea och Fredrika socknar detta år varit de minst svårt lottade inom länet och dernäst Wilhelmina, Stensele och Tärna, hvarmed jag dock visst icke vill säga, att sicke ställningen för många derstädes säkerligen varit bekymmersam och att till och med nöd på flera ställen kunnat ega rum. Men der nöden I varit störst och nått en förut okänd höjd är Umeå, Burträsks, Skellefteå, Degerfors och Jörns socknar. I alla öfriga kustsocknar har äfven mycken brist och stort elände varit rådande, ehuru ej såsom i de särskildt nämnda. Om mera lyckligt lottade samhällsmedlemmar — inom vårt land aflemna bidrag till understöd för de nödlidande i Westerbotten, föreställer jag mig. latt de afse och önska, att bidragen skola komma verkligt behöfvande och de mest nödställda till del. För ästadkommande häraf synes mig säkraste sättet skulle vara, om medlen, som de ädla gifvarne sammanskjuta, öfverlemnades till disposition af sådana personer, som hafva eller kunna förskasa sig kännedom om ställningen inom länet i sallmänhet och dess spridda delar, såsom konungens befallningshafvande, direktionen för länets nodhjelpskassa, som hittills under året fördelat I stora summor till de nödlidande inom länet, eller sock särskildt utsedd nödhjelpskomitt, hvilka kunde, som hittills vanligt varit, till sitt biträde utse ledamöter inom socknarne. Minst kan jag anse i det lyckligt träffadt, att Hollander anförtros fördelningen af understödsbidrag, hvilka kunna blifva till Åsele socken öfverlemnade. Med afseende å den kanske mer än förr bekymmersamma tid, som vi här gå till mötes, och det deltagande I, hr redaktör, visat för detta län, har jag velat meddela mina åsigter i förestående sak till det afseende I derå behagar fästa. För hvad af eder och andra deltagande medmenniskor kan göras till förmildrande af den närvarande ställningens bitterhet inom Westerbotten och än mera till förebyggande af alltför stora svårigheter under den stundande tiden, kommer sjag och med mig länets befolkning att stanna i den lifligaste erkänsla, och har jag äran teckna. Högaktningsfullt E. V. Almquist, landshöfding. I samma ämne skrifves i Umebladet följande: Vi äro för dagen ej i tillfälle kunna mera bestämdt yttra oss om den större eller mindre grad saf sanning, som ligger till grund för Allehandas ifrågavarande framställning; men våga likväl tro, latt skildringen lider af betydliga öfverdrifter. ill denna förmodan hemta vi stöd först och främst af den omständigheten, att man härstädes, hvarsken enskildt eller offentligt, hört omtalas någon I nöd sistförflutna vinter eller vår från Åsele eller strakten deromkring, hvarest tillståndet tvärtom ansetts mycket bättre än på kustlandet, och för det andra deraf, att hvarken Åsele eller Wilhelmina socknar under året begärt någon undsättningshjelp, hvilket församlingarne tvifvelsutan skulle hafva gjort, i likhet med föregående år, om tillståndet der varit så bedröfligt, som Allchandas framställning gifver vid handen. Vi skola I emellertid, så fort sig göra låter, söka anskaffa tillförlitliga underrättelser i ämnet så från Åsele, som Wilhelmina socken, och hoppas att desamma sskola sanningsenligt belysa verkliga förhållandet, antingen detta öfrerensstämmer med Allehandas ö uppgifter eller är af motsatt beskaffenhet. Efter reproducerandet af en ur , Westlandske Tidende hemtad underrättelse om nöden i Norrbotten, yttrar Norrboltensi Kuriren: Nog har bristen här varit stor, arbetsförtjenssten så god som ingen och brödet knappt. Men icke hafva vi, som ej äro fremlingar, utan redan hemmastadda i ,,Norrbotten, sett en skymt af en I dylik nöd, hvarom ,, Westlandske Tidendest sjöman täckes fantisera. Att norrmän varit välgörande, veta vi alla mer än väl. Men att en ung norsk sjöman kommit in till en allmogesman och funnit honom sysselsatt med karfning af bark till bröd och kokning af hund till kött, det bestrida 8 Befallningshafvande algjorda mål. Stuldfordrinasmål: — — — 8 2 28 9 So 2 do Ej 3 3 — 2 2 — U — — 2 Å— EE 2 z 2 2 IIdet ar, då ar debiterade 02,992 PUL 1( UI AMI mo på restlängd 11,715 rdr, visar således

13 augusti 1867, sida 3

Thumbnail