Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 augusti 1867, sida 2

Article Image
yggnader intager främ rummet mentarläroverkets hus, grundlagdt 1855 och in — sdt 1559. Det är en stor präktig byggnad, upp ed efter professor Scholanders ritning i hanset i isk stil. lär förvaras läroverkets bibliotek jem te naturhistoriska, antiqvariska, ethnologiska och örie ai sa samlingar hafva fått en sö rderik tillökning af den förmåroglriga forskningar i Gotlands fornlemningar utärkte antiqvitetsintendenten P. A. Säve, som till mnde museum skänkt en samling fornlemningar ån sten-, bronsoch jernåldern, målade glas, ientaliska kuriositeter samt en mängd antidvaska märkvärdigheter af stort värde. Vid inloppet till hamnen eger staden ett vackert och beqvämt badhus, skänkt af dess anläggare, konsul L. N. Eneqvist. I den stora societetssalen derstades hänger en vacker förgyld ljuskrona, skänkt af löjtnant Ax. v. Arbin. Den enda ännu qvarstående kyrkan är Domkyrkan eller S:ta Maria, i stadens norra del, uppförd 1190.— af lybeckare. Hon består af ett aflängfyrkantigt länghus, med 8 pelare i två rader, och är fördelad i tre lika stora skepp, med hvartdera fem korshvalf; inre bredden utgör 70, längden 11774 fot; ett fyrkantigt torn befinnes på östra sidan, 200 fot högt, och mellan korets båda sidomurar samt sidoskeppens östra gafvelmurar uppstå smala hörntorn, till nedra hälften rkantiga, till den öfra åttkantiga. Byzantinsk, götisk och renässansstil äro på ett sällsamt sätt blandade i denna kyrka, hvars inre reparerades 1817, 1856 och 1861, men likväl icke moderniserades. IIon har nytt orgelverk sedan 1836, annu 1862 var kyrkan i vester och norr omgifven af de vanliga ringmurarne; åt öster ligger den höga och tvärbranta Klinten, hvarifrån en stentrappa med 8å steg nedgår till kyrkogården. Utom domkyrkan finnes ruiner af följande: Helge-Ands-kyrkan, ett åttkantigt skepp med tvenne afdelningar öfver hvarandra och ett aflångrkantigt kor i öster. Helgedomen är i sig sjelf synnerligen märkvärdig och uti sitt slag den enda i nordens tre riken; förstördes af eldsvåda 1610. S:t Lars, som bildar ett eget slags korsform med kupoltorn i vester samt fyrkantigt kor och hästskoformigt ursprung i öster, anses vara mer än ett halft århundrade äldre än S:ta Maria och en gemensam helgedom för menigheter uf flera olika nationer; har äfven förr hetat S:t Anna. S:t Catharina eller S:t Karin, 125 steg i söder om den förra, består af ett aflångfyrkantigt långhus och fyrkantigt kor med trefaldig aftarvägg i öster, med tvenne kapell vid vestra och södra sidorna, är ursprungligen uppförd i ren rundbägsstil, och anses tillkommit 1233, kort efter stiftandet af Uransiskaner-klostret, hvilket hon tillhört. Kyrkan har väl varit ansenlig, men i högsta grad simpel; fråga om hennes istöndsättande för tysk udstjenst uppstod 1731, raen förföll. A södra dan på fordna klostergården finnes uppfördt ett litet lusthus med omgifvande blommor, som gör ett behagligt afbrott mot den stora ruinens mosslupna murar och lossnade bågstenar. S:t Nikolaus, som varit en af de ansenligaste och den nordligaste helgedom i Wisby, företer ett treskeppigt långhus och ett fyrkantigt kor med tresluten altarvägg; tio pelare itvå rader uppbära långhusets takhvalf. Kyrkan, som framter både rundoch spetsbågstil, härrör från olika byggnadstider, troligen mellan åren 1220— 1243, koret kort före 1400. S:t Olof, i nordvestra delen af staden, har haft ett aflångfyrkantigt torn med tre afdelningar och ett treskeppigt långhus, anses vara uppförd af den fromme konungen Erik Ejegod; har varit en sockenkyrka med egen kyrkoherde; afbrändes 1509 af lybeckarne. Norrut sinnes nu inom stadens ringmur en utmärkt vacker parkanläggning, kallad botaniska trädgården, som begagnas för brunnsdrickning. S:t Gertrud; S:t Klemens; S:t Drotten eller Trefaldighetskyrkan; S:t Peder och S:t Hans, nedbruten 1740; S:t Göran, 400 steg från nordreport, anses vara från 13:de ech 14:de seklen. Utom dessa har här funnits S:t Jakob, S:t Michaöl, Ryska kyrkan, Solberga klosters kyrka, med flere. På egorna, inom Wisby stads sydvestra del, fin-nas ännu några ruiner af det fordna väldiga Wisborgs slott, hvartill gruadstenen lades den 12 Aug.. 1411 af konung Erik den 13:de. Af slottet återstår numera endast en obetydlig lemning, frustu-gans nordvestra hörn, der kommendanten bott, och: som åt sjösidan sträcker sig vid pass 30 och åt: landsidan åd fot, samt en mursträcka, ungefär 126. fot lång och 9 fot tjock. Staden beboddes år 1810 af 3,577 och 1865 d. 1 Januari af 6,040 invånare (6,200 enligt pasto rg uppgift), som lefva hufvudsakligen af handel, hy ilken bedrifves af omkring 123 handlande, af fabriker och handtverkerier, som idkas af 124 personer. Jordbruk utgör äfven en betydlig def af invånarnes inkomstkälla, med ett jordområde af 4,115 tunnland 23 kappland, och fiske bidrager i sin mån till deras bergning. Trädgårdsskötseln drifves med förmån; vinrankan växer på kall jord; äfven finnas valnötsoch mullbärsträd. Staden. är hufvudutskeppningsort för öns produkter, kalk, spannmål och trävaror, skinn, slipsten, fårkött och potatis. Den eger 69 fartyg om 1,984 läster eller 1,718 nyläster (1860: 95 fartyg om 3,151 läster), utom ångfartyg, som underhålla kommupikation med Stockholm. Hamnen har förr varit dubbelt större än nu. I sednare åren är en ansenlig vågbrytare anbragt åt vester, hvarigenom en yttre och en inre hamn erhållits. Visby har hushållningssällskap, stiftadt år 1800, ett af rikets ständers Iänel. onior, en silialbank, öppnad 1859, samt på förslag 1860 en hypoteksförening, en sparbank, stiftad 1830, deri 1860 funnos 2,662 delegare, och insättningarnes belopp uppgå till 40 å 50,000 rdr årligen; telegrafbyrå och postkontor. I ecklesiastiskt hänseende utgör staden med norra och södra landsförsamlingarne ett prebendepastorat. För ungdomens undervisning finnes högre ekementarläroverk, med 16 lärare och 194 lärjungar (år 1864), med hvilket gymnasiet, inrättadt 1820, är förenadt och som eger ett bibliotek af något öfver 5,000 volymer, lankaster-och folkskola; en undervisningsanstalt för Gotlands nationalbevärings behof i de äm som tillhöra linie-ofsicersexamen; ett artilieri-informationsverk samt, sedan 1542, en naxigationsskola, hvarmed är förenad en förberedande skola för skeppsgossar och: jungmän. Dessutom finnes fruntimmerssamfurrdets skola, numera kallad drottning Desiderias och förändrad till slöjdskola för flickor, samt en lärn. errsuingssköia för bemedlade föräldrars arn. Staden, hörande till andra klassens städer, intager nummern 9 vid riksdagarne och har till vapen, liksom provinsen, ett-lam med en af korsetstecken prydd fana. Vinodling i Canada. När norrmännen första gången landade vid kusten i den del af N. Amerika, som nu kallas Canada, benämnde de detta land Vinland, på grund af de vilda vindrufvor, som, der upptäcktes. Detta namn har Canada nu börjat hätda, då det på Pariser-expositionen utställer hemodladt vin, som vunnit i Frankrike det erkännande, att af alla exponerade icke-franska vinsorter intet mera närmat sig det fransyska ,, Vin ordinaire, Vinrankorna äro icke hemtade från Europa utan hemtade från de vilda rankor, hvaraf inom landet finnas många slagj — Genom sin smak närmar de sig mest de lätta vinerna från Beanjolais. Man hoppas i Canada att genom en högre tur kunna, på många platser, producera lika så goda qvaliteter som Frankrikes, Ty och Spaniens bästa vinsorter. Finlands gamla slott. Från Hel för skrifves till ,,Wib. Tidning: Våra gamla slet förvandlas kanske snart till cellfängelser pg sor Grotenfelt, som nyligen utnämnts ståndare för fängelsevåsendet, är på sta kostnad utrest för att taga kännedom af dets celhängelseinrättningar, så att vi kunns tro, att det icke dröjer länge, innan Finlands forntid borgar äro cellsängelser. Det är naturli.t. att de för detta ändamål komma att undergå, stora I ändringar. Åtminstone från Tavastehus hafvauppgifter öfver dimonsioner m. m. för vissa delaraf slottet infordrats och ingått, med afseende å. tillämnad förvandling till ceen. En förvandling: i samma syfte kommer ati ega rum med Nyslott, måhända också med Kexbolms och Wiborgs slo vDet är således möjligt och troligt att denna sammar är den sista, hvarunder våra förnämsta slott stå i sitt delvis urgamla skick. En dessförinnan skeende noggramn uppmätning af slotten jemte : 8 afrattning nå karta vara af 4 2 — DB

10 augusti 1867, sida 2

Thumbnail