TURKIET. I Orienten synes tillståndet beständigt blifva allt mer och mer hotande. Den grekiska regeringen tror — som vi i ct! telegram meddelat — sig icke längre böra vara en lugn åskådare af tilldragelserna på andia, utan vidtager åtgärder för att kunna rycka i salb med de till dess disposition stående medel, så framt upproret skulle blifva af längre varaktighet. Men undertryckandet af upproret synes vara aflägsnare än någonsin; ty Omer Pascha har — enligt de nyaste underrättelserna — till och med måst uppgilva de ringa fördelar, som han förut vunnit, och, efter hvad som påstås, fordras det i lyckligaste fall flera månader, innan han, med någon utsigt till seger, kan våga ett nytt anfall. Skall ett krig mellan Turkiet och Grekland — om ett sådant skulle utbryta — låta inskränka sig till de turkisk-grekiska imsprovinserna och till hafvet, eller skall det icke snarare draga hela Balkan-halfön in i sin hvirfvel, ja, måhända t. o. m. utka sina verkningar till långt aflägsnare kretsar? Det är visserligen ytterst svårt att besvara denna fråga; men det finnes alltför många missnöjda elementer i de under Portens välde stående länderna, för att man skulle kunna hoppas, att en turkisk-grekisk konflikt kunde låta lokalisera sig. Un betiinklig symptom dessutom, att den serbiske ministerpresidenten Garaschanin icke erhållit det ringaste svar på en ansökan om audiens hos sultanen. Det goda förståndet mellan Serbien och Porten, som det var tal om straxt efter utrymmande synes re af andra ins or. kräftas äfven ge Konstantino el de serbiska såstningarne, dan hafva lemnat plats för helt Denna förutsättning benom ett meddelande från ill franska tidningar om, star af alla krafter i Serbien. AMERIKA. I Indiankriget — med alla sina fasor har utbrutit. Enligt de nyaste underrättelserna från gränsen hafva rödskinnen öfversallit ett jernvägståg i närheten af tort Larned, hvarvid den katholske biskopen Lamy, 10 prester och 6 barmhertiga systrar föllo i indianernas händer. ! Männerna blefvo — som det heter dödade, skalperade och på det förskräckligaste sätt stympade; sruntimren bortfördes af indianerna, och troligen väntar dem ett långt olyckligare öde än männerna. Kostnaderna för indiankriget hafva redan uppgått till en million dollars. De mexikanska tidningarne innehålla ett memorandum från Seward — Förenta Staternas statssekreterare — angående Santa Annas arrestering, och detta memorandum har helt andra upplysningar att meddela i denna sak, än de mot mexikanska republiken siendtliga tidningarne. Der heter bland annat: å stodo sakerna då exdiktatorn lemnade Nou-Nor ombord på det af en utaf hans agenter befraktade fartyget Virginia och begaf sig till Vera-Cruz, der han uppgaf, att han af Förenta Staternas regeriug blifvit uppdragen en förtrolig mission. Virginia hade emellertid icke den ringaste officiella karakter, utan stod fullkomligt under Santa Annas befäl och tjenade honom som hufvudqvarter, för att under Förenta Staternas slagga omkringgå neutralitetslagarne. Hvad angår fartygets resa till Sisal, så företogs densamma på Santa Annas speciella befallning. Han hade trott, att garnisonen i Sisal skulle förklara sig för honom, men tvert om blef han arresterad och skickad till Canapeche. Detta framgår af en skrifvelse från Santa Anna sjelf. Det är icke sannt, att mexikanska skepp hotat att skjuta Virginia i sank, i fall kaptenen icke ville utlemna Santa Anna; ej heller, att juaristiska soldater kommit ombord på fartyget och släpat exdiktatorn med sig. Alla dessa lögnaktiga berättelser äro utspridda af exdiktatorns agenter. I slutet af sitt memorandum uttalar Seerard sina sympathier för Juarecz och hans regering, yttrande: , Mexiko synes omsider hafva besegrat sina fiender både inom: och utom landet; det synes hafva inträdt i en ny kris, som skall återgisva lugnet åt detta land samt tillåta det att reorg nisera sig på grundvalen af enhet, het och sjelfstyrelse. Det skulle endast vara någon stor nationel förolämpning, som skulie kunna förmå Förenta Staternas regering att antaga en fiendtlig eller t. o. m. mindre vänskaplig hållving mot republiken Mexiko. 2— att man ru