Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1867, sida 3

kyliga väderleken under våren skadligt på höstsä det, synnerligast hvetet, och förorsakade äfven, at vårsådden 2 å 3 veckor senare än vanligt verk sstäldes. Då våren ändtligen i medlet af Juni må nad inträdde, befunnos såväl höstsom vårsäc TI ganska svaga; men den gynsamma väderlek, son sedermera varit rådande, har i hög grad påskyn dat växtligheten och höjt förhoppningarna om skör den och den blifvande atxastningenHvad beträffar de särskilda sädesslagen kan förhållandet antagas vara följande: hvetet, som lidit mest af ofvan anmärkta ogynsamma väderleksförhållanden, är på många ställen vackert, men på andra åter alldeles utgånget, hvadan af detta sädesslag endast klen skörd kan emotses; rågen är deremot öfver allt vacker; och som blomningen ostörd fått försiggå, kan man af detta säde vänta fullt medelmåttig skörd; korn, blandsäd och hafre gifva förhoppning om god, till och med rik skörd; om ärter, vicker och bönor gäller i det närmaste enahanda omdöme; potatesen, som sattes ovanligt sent och sannolikt till mindre myckenhet än vanligt, är jemnt uppkommen, dock kan om denna rotfrukt likasom om kålrötter och rofvor något allmänt omdöme icke meddelas; gräsväxten, som varit hämmad af den kalla väderleken under våren, har, sedan värme inträdt, tilltagit i frodighet, så att höskörden, som nu pågår, anses blifva god, dock med undantag för sidlänta ängar, hvilka, såsom besvärade af vatten och isbränna, anses komma att gifva icke fullt medelmåttig atkastning. Westmanlands län. På sätt blifvit uti 3:dje berättelsen för år 1866 angifvet törsenades höstsådden af den regniga väderleken, som hindrade jordens ändamålsenliga bearbetning under rätta såningstiden, hvarför också betydligt mindre jordareal än vanligt blef besådd. På en sträng och långvarig vinter följde en kall och för vextligheten ogynsam vår och försommar, som betydligt skadat den vid vinterns början i allmänhet föga försigkomna sädesbrodden, hvilken derjemte sserestädes, synnerligast på lös jordmån, gåti förlorad. Brodd af gammalt och tidigare utsade har lidit mindre. Värsädden har, ehuru sent dock under gynsamma förhållanden försiggått, och den sedermera inträffade högst tillfredsställande väderleken med omvexlande värme och ymnig nederbörd har på ett förvånande sätt på skyndat all tlighet. Icke desto mindre är sen skörd att emotse, hvilken torde komma att fördröjas minst 3 veckor längre än vanligt varit. Den starka nederbörden under vintern har orsakat öfver ningar, synnerligast hvad beträffar Mälarens, narens och Dalelfvens stränder. Förhållandet med de särskilda sädesslagen torde i allmänhet vara följande. Hvete, som af den kalla väderleken tagit mycken skada och flerstädes helt och hållet gått förloradt, är åkertunnt och anses komma att lemna svag skörd; råg af gammalt utsäde äfvensom den tidigt utsådda af nytt utsäde är i allmänhet vacker och lofvande, hvaremot den sensådda är åkertunn och anses derför, ehuru bärande stora ax, komma att lemna knappt medelmåttig äring; värsädet har ett lofvande utseende, dock är, hvad hafre beträffar, växten mindre tillfredsställande på lågländt och ofullständigt afdikad jord; ärtsädet, intagande större areal än vanligt, är öfver allt i god växt; rotfrukter äro ännu föga vuxna; foderväxter gifva å klövervall i allmänhet ringa och å timotejvall, hvars afmejande nyligen börjat, tillfredsställande afkastning. Gräsväxten å de naturliga ängarne, synnerligen å de lågländta, är i allmänhet svag och flerestädes skadad af isbränna. Jemtlands län. Sistlidet års här långvariga höst var i allmänhet för jordbruket gynsam; dock hade den omständighet, att snö föll förr än jorden hunnit frysa inom Ilerjeådalen, något skadat höstsädet, hvilket ill följd deraf befinnes tunnt. Den stränga vinter, som hemsökt ej blott Sverge utan äfven sydligare trakter, har naturligen inom denna fjellrakt gjort sig ännu mera känbar och saknar sin like under en lång följd af år. Knappt en enda lag har termometern öfverskridit fryspunkten, men äl stundom nedgått till 40 grader. Våren kom när ovanligt sent, och först under senare delen af Juni månad kunde vårarbetet börjas. Under den öljande tiden har väderleken, med undantag af en och annan kall dag, varit för växtligheten särdees gynnsam, såsom omvexlande med regn och rme, hvilken senare några dagar uppgått anda ill 26 å 28 grader i skuggan. Höstrågen, hvilken hyss börjat sin blomning, är i allmänhet särdeles! ofvande, men inom Herjeådalen något sämre; äfven vårsädet har utvecklats ovanligt hastigt och emnt, ehuru detsamma ännu befinner sig i sin rodd. Likaså är förhållandet med skidväxter och ordfrukter. Gräsväxten lofvar å odlad mark och daturlig hårdvall god skörd, men har å sidländt nark lidit af det myckna vårvattnet, som äfven i frigt förorsakat skador genom öfversvämning. )vanlig nederbörd af hagel, ända till hasselnötters torlek, har äfven på åtskilliga ställen inträffat, cke utan men för grödan, dock kan den skada, om härigenom förorsakats, för tillfähet icke närnare uppskattas. NESSER —