Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1867, sida 3

SVT 1 10)91110, d:0 UCI A. B01JeSSH 1 ITAMlIlU, och G. Andersson i Stora Asmundtorp; d:o oc Andersson i Björred. Besvärsoch Ekonomimål: Den 31 Juli. På ansökning af husegaren J. Persson i Göteborg om åläggande för kronofegden L. J. Hedenskog att redovisa för ett exekutorial EEE —— Ekonomiskt. Den upplyste jordbrukaren och gode patrioten ar Joh. G. Swartz har offentiggjort följande uppmaning: Till landets jordbrukare och till egare af mindre qvarnar! Den sena skörden af höstsäd, som i år synes inträffa, gifver mången jordbrukare skälig anledning att frukta, att han måhända skall erhålla ett mindre torrt utsäde af höstsäd och att en Rissnande skörd under nästa är derat skall öja. Öfvertygad, som jag är, dels att sådd af ett fuktigt utsäde innebär en stor våda, dels att hvarje jordbrukare, stor eller liten, har i sin makt satt af sin fuktiga säd, utan stor uppoffring, förskaffa sig torrt utsäde och följaktligen äfven torr säd till brödföda, hoppas jag, att denna saks stora betydelse för landet i allmänhet skall gälla såsom ursäkt för min tilltagsenhet att offentligen uppträda med en anvisning till torkning at id, så enkel och lätt utförbar, att jag nästan tvekar att meddela den, då hvar och en dervid kan anmärka huru enfaldigt det är att framkomma med det, som hvemhelst sjelf borde kunna utfinna; men denna tvekan upphör dock, då jag erinrar mig huru många års funderingar hit och dit det atgått, innan jag kommit till denna enkla och prakstiska torkningsmetod, hvilken jag visserligen ej Thittills användt för utsädessäd, men deremöt under hela förra vintern för spanmål till förmalning. För att framställa saken så enkelt som måjligt, vill jag antaga, att en jordbrukare, som ej eger ringaste tillställning för torkning af säd på sin gård, frågar mig: huru skall jag på enklaste sätt sså mitt höstutsäde torrt i år, i fall bergningen blir våt, då det nu endast återstår 3 å 4 veckor till såningstiden? Mitt svar är: Om 10 tunnor säd skola torkas på dygnet, så köp 180 st. jernplåt, 1SX24-tums, eller ock 60 st. 21X4S-tums:; låt en plåtslagare ihopsätta en torklåda af 6 st. utaf de förra eller ock 2 st. utaf de senare; hvarje låda af de förra göres 3 alnar 18 tum lång, is tum bred, med sidor af 3 tums höjd; af de andra plåtarne blir lådan 3 alnar 15 tum lång, och de öfriga dimensionerna lika med de förra. Till hvarje låda göres en ram af läckt, hvarpå lådan hvilar och vid hvilken den fästes medelst plåtband på ett par ställen. Af dessa 150 småplåtar göras sålunda 30 torklådor, likasom af de 60. större äfvenledes 30 lådor åstadkommas. I hvarje låda kan på ett dyga torkas en tredjedels tunna säd, eller möjligen något mindre, i fall säden är mycket fuktig. För att den ungeförliga kostnaden med ens skall kunna beräknas, vill jag nämna, att härvarande jernkramhandlaren hr A. R. Åberg skyndsamt utforer beställningar af dylika lådor emot ett pris af 4 rdr öre pr låda af den mindre och 4 rdr 75 öre af den större plåten. Vidare: utvälj ett med kakelugn försedt och invid förstuga beläget dragfritt boningsrum, hvilket för tillfället får tjena till torkrum. Uppsätt der för hvarje torkställning 3:ne stolpar, 5 å ( tums, fästa och stöttade nedtill i ett flyttbart plank-kors samt sammanbundna upptill med en regel. På stolparne inskäras tvärslåar af läckt, på ett afstånd af 12 tum från hvarandra och af 2 alnars längd, så att hvarje tvärslå räcker ungefär 21 tum utom stolpkanten åt båda sidorna. Lägre ned än en aln från golfvet bör ej någon tvärslå vara, men deremot så nära taket som möjligt. Torklädorna fyllas med spanmålen i förstugan och inskjutas sedermera på tvärslåarne, så att lådorna på hvarje torkställning sålunda ställas i två höjdrader, en rad på hvardera sidan om stolparne. Elda i kakelugnen två gånger om dagen, och haf dörren väl stängd; skulle för mycken fukt utvecklas, så gör ett hål med lucka på nedersta delen af dörren, hvarigenom den råa, fuktiga luften kan utsläppas ). Låt en karl röra om säden ordentlig; med handen, 3 å 4 gånger om dagen. Skulle tillräcklig svettning af säden ej inträffa på dygnet, så låt den ligga ett par mmar längre, och lämpa eldningen derefter. Då en uttages, bör den läggas i hög på boden, hvarigenom en blir jemnare fördelad, ty i de högsta lådorna är säden mera varm än i de lägre. Efter ett dygn omskyffla och utsprid säden på golfvet för afsvalning, hvarefter den kan användas. På detta sätt kunna 50 å 60 tunnor säd torkas i veckan, hvilket bör kunna vara tillräckligt äfven för större jordbruk. Vedåtgången är en obetydlighet. För mindre jordbruk behöfves naturligtvis ett mindre antal lådor. Vill man om vintern torka säd, så bör man dertill välja ett större rum, försedt med stor kakelugn, der en ordentlig dragfri afplankning kan göras rundtomkring sjelfva torkställningen. På ena äggen af denna afplankning göras skjutluckor, som motsvara hvarje torklådas gatvel, genom hvilka luckor, vid sädens påfyllning, omröring eller borttagning, lådorna böra skjutas in och ut. Rummet utanför afplankningen måste sålunda vara fullt så bredt som torklådan är lång, Därren till sjelfva torkrummet behöfver sällan öppnas, annat än för eldning i kakelugnen, ty allt annat arbete förrättas i det kalla rummet, en omständighet af stor vigt, då det för helsan måste vara högst menligt att om vintern arbeta i ett mycket uppvärmdt rum och sedan genast utkomma i en kanske mycket sträng köld, För egare af mindre qvarnar, der annan torkinrättning ej finnes, tillstyrker jag användandet af denna metod. Ivar och en vet, huruledes fuktig säd lemnar ett dåligt osmakligt och föga helsosamt bröd, likasom att i allmänhet det åtgår ett par månader på hösten, innan den nya säden är tillräckligen torr, för att lemna ett godt och v kert mjöl. Af framstående vigt synes det blifva vi just under stundande höst, att så snart som möjre ligt på bästa sätt kunna använda den nya säden, fo då nu alla gamla förråder äro nästan helt och hållet uttömda. För min egen del anser jag denna se torkningsmetod vara bättre än någon annan, ty g. någon för stark torkning, som dödar fröets lifskraft, eller som vid sädens förmalning skadar mjölets , kan aldrig inträffa. ag anser att denna lilla anvisning bör 7 kunna vara tillfylletsgörande för att derefter anhi prdna den simpla torkningsmetoden, så vill jag fr lock förklara, att jordbrukare eller qvarnegard , kunna här på stället, då min bokhallarå efterkä-ät kas, få hese den torkinrättning efter ofvan angifna D. metod, som under hela förra vintern af mig med nå tor fördel varit begagnad. h De tidningsredaktioner, som möjligen anse denna S illa anvisning förtjent att medelas åt en vidare 2: crets af läsare, torde i anseende till den snart tundande såningstiden ej uppskjuta meddelandet. Norrköping i Juli 1867. vå : v Joh. Gusi —————2 — — — — —