Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1867, sida 2

Den berättelse vi under rubriken landsort meddela efter Umebladet, rörande skogsäverkan i Norrland, har föranledt Dagl. Alleh:a, att med mycken pathos fråga: huru länge det skall gå an för några millionärer att ,trotsa lagen, det allmänna omdömet, den enskilta och offentliga hederns bud? hvarefter tidningen på ett sätt, som berörer skandalen, ordar om den kungliga vänskap, hvarmed en af desse millionärer omfattas, vädjande slutligen D. A. till Göteborgs tidningar för att erfara: huru herrar Dicksons fortfarande förtroende för de uppenbara tjufvar och våldsverkare de ega i sin tjenst bedömes i rikets andra stad, ete. Då vi ej haft tillfälle att vinna kännedom om detta ,,bedömande, som intresserar D. A., kunna vi derom ej yttra annat, än att vi antaga, det man här vill först hafva sakförhållandet utredt, innan man dömer. Och sädant detta ännu föreligger berättigar det ingalunda hvarken Dagl. Alleh:a eller någon annan, att fälla sådana yttranden, som D. A. nu tillåtit sig, och hvilka väl näppeligen kunna undgå att lagligen beifras. Ty hvad är det faktiska i den berättelse, hrarpå D. A. kstöder sig? Det är Umebladets citation af t. f. öfverjägaren 6. E. Iänds rapport — således ej rapporten sjelf — hvari mot herrar Dickson C:is tjenstemän vid ett af de Norrländska sågverken förekomma trenne omständigheter: 1:0. Ryktet att hrr D:s flottningschef skulle hafva uppmanat byamännen i Vindel Gransele att ej med födoämnen bispringa bevakningen vid ett parti i beslag taget sågtimmer; 2:o. Underlåtenhet å Baggböle sågverksegares ombuds sida att icke infinna sig vid den utgallring af virket, som egde rum natten mellan den 2 och 3 Juli, hvilken förrättning ombudet ville hafva uppskjuten till den 5:te, eller till två dagar sednare; 3:o. Att hvarken Baggböle sågverksegare eller Ume ångsågsbolag velat inköpa 20,000 i beslag tagna sågtimmer, otroligen, heter det, ,, emedan de tyckas hafva detta virke så i sina händer, att de anse sig kunna derför bjuda hvad dem godt synes. Den som behagar genomläsa öfverjägaren Linds rapport, sådan den blifvit af Umebladet citerad, skall finna, att detta är allt hvad emot herrar D:s tjenstemin der blifvit anfördt. Nu frågas: är detta rykte beträffande yflottchesen; är underlåtenheten å Baggböles förvaltares sida att infinna sig vid utgallringen, eller samma bruks vägran att inköpa sågtimret — äro dessa omständigheter af den art, att de kompromettera principalernas heder, eller berättiga någon att kalla deras här afsedda tjenstemän för .uppenbara tjufvar och våldsverkare? Anklagelsen beror väl derpå, att man förutsätter, det sågverksegarnes agenter haft i hemlighet sitt finger med dels i den olagliga afverkningen, dels i timrets bortstjälande, då flottningen passerade Lycksele. Men dessa förutsättningar äro ju endast lösa misstankar, ingalunda ,, uppenbara fakta. Och det är all anledning antaga, det misstankarne icke äro grundade. Enligt underrättelser, som red:n af H.-T. för flera år sedan erhöll, när en dylik fråga var å bane, beträffande den olagliga skogsafverkningen i Norrland, är det alldeles omöjligt för sågverksegare att kontrollera