Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1867, sida 1

JUDINNAN)). i Berättelse Philipp: Galen, (Öfversättning af J. Philipsson.) — Hur är det? frågade han sakta. Har er farhåga bekräftat sig? Blir det en tyfoidfeber? Reinhold lade ett finger på sina läppar och gaf den talande en vink, i det han skakade hufvudet på ett sätt, som ej gaf den frågande någon närmare upplysning. Men derefter följde han honom till sängen, och Ernst Schillings vänliga ansigte böjde sig hastigt ned öfver den sjuka. Men han dröjde ej länge i denna ställning, utan vände sig snart åter till sin dotter och läkaren. — Ni stannar naturligtvis ännu längre här, sade han till den sistnämnde. Och du, Bertha? Denna ville just svara. , Äfven jag, då Reinhold vänligt skakade på hufvudet och sade: — Det behöfs icke. Spara era krafter tills i morgon; för i natt stannar jag här med Rebecka, det är tillräckligt. Följ således er far hem och hvila er. Han hade, ehuru sakta, yttrat dessa ord med en sådan bestämdhet, att fadren och dottern redan ville uttala sitt samtycke, då den sjuka började tala högt i yrsel och häftigt kastade sitt tunga hufvud åt andra sidan. Reinhold riktade endast en blick på henne och hviskade: — Ja, ni kunnen tryggt aflägsna er. Den sjuka skall bli änvu lugnare då hon är mera ostörd, och om hon ej yttrar sig derom, så känner hon dock, att här äro flera menniskor tillstädes än som är nödvändigt. Bertha hade gått med sin far, och dörren hade ännu ej tillslutit sig efter dem, innan Reinhold redan åter satt hos sin patient, för att numera uteslutande sysselsätta sig med henne. ) Se II-I. n:o 177.