ASILLN. Från Peking meddelas, att fransmännen för nästa vår förbereda en ny expedition till Korca. De japanska furstarne fortfara att tillhandla sig engelska ångfartyg. Så såldes nyligen en ångare, Nepaul, för 20,000 Å st. till furst Kischiu. Från Hongkong skrifves den 30 Maj: En viss Cheyne, som sedan 1840 drifvit en betydlig handel, och som stod i begrepp att med en stor förmögenhet åter flytta till England, vistades sedan några år på Corror — en af Pelew-öarne — och åtnjöt stort förtroende af innevånarne der. På sista tiden hade de sistnämnde råkat i tvist med en stam på en närliggande ö, och Cheyne begick den oförsigtigheten att sälja europeiska skjutvapen till denna stam. Detta uppväckte befolkningens på Corror-ön hat, hvilket hade till följd, att Cheyne dödades. Underrättelsen härom hade knappt hunnit till IIongkong, innan befålhafvären på krigsskeppet Perseus erhöll befallning att segla till Pelew-öarne, för att tukta den befolkning, som djerfts mörda en brittisk undersåte. Kapten Stevens (befälhafvaren på Perseus) ankrade för Corror och fordrade mördarnes utlemnande. Ester lång besinning fördes verkligen en insöding om bord på Perseus och uppgafs vara mördaren, men denne påstod, att väldsbragden blifvit tullbordad på befallning af höfdingen Aba-Thule. Till följe deraf rdrade den engelske befälhafvaren, att sen sjelf skulle straffas till lifvet. Insödingarne höllo en ny rådplägning och beviljade slutligen den gjorda framställningen, men begärde, att exekutionen skulle ko af besättningen på Perseus. Kapten Stevens vägrade detta och lät förste löjtnanten gå i land med en liten styrka marinsoldater, för att öfvervaka domens riktiga verkställande i land. Den brottslige höfdingen, ställd mellan två engelska marinsoldater, sköts derefter af en utaf! infödingarne. AMERIKA. Från London skrifves den 29 Juli: . Vid ankomsten af hvarje vestindisk post måste man väpna sig med en viss själsstyrka, ty sällan är det några glada underrättelser, som den hvarje fjortonde dag bringar till Southampton, hvaremot mer än nog af sorgebudskap om förhärjande orkaner, skeppsbrott, svåra epidemier, eldsvådor, m. m., och dessutom allt det myckna onda af politisk natur. Det sorgligaste, som den sista posten innehöll, var underrättelsen om den förstörelse, som staden Basseterre på ön St. Christoph undergått. Natten mellan den 3 och 4 Juli! utbröt nemligen der en eldsvåda, som lade hela den blomstrande staden i aska och beröfvade 7 å S,000 invånare tak öfver hufvudet och lifsuppehälle; öfver 1,000 hus hafva nedbrunnit. Befolkningen på de närgränsande öarne skyndade sig att ditskicka lefnadsförnödenheter och att samla penningeunderstöd. Kolonien har ingilvit en ansökan till engelska regeringen med anhållan om ett lån för återuppbyggande utaf en del af staden. I en skrifvelse af den 4 Juli till guvernören på ön meddelas följande enskildheter: ....I går kl. 1(, 12 på aftonen utbröt midtuti staden Basseterre en eldsvåda, som snart! utbredde sig åt alla håll, och som, trots eldsläckningsmanskapets alla ansträngningar, omkring kl. 6 på morgonen hade förstört nästan hela staden. En del offentliga byggnader hafva blifvit oskadade; men den vackra St. Georgs-kyrkan ligger i aska, och af de många magasinerna sinnes intet enda qvar. Enär alla risoch mjölförråder funnos i de sistnämnda, så råder för närvarande fullkomlig brist på lilsmedel, och de olyckliga, hvilkas hus blifvit rof för lågorna, irra omkring på fälten utan tak öfver hufvudet och utan föda. Jag anser derföre för en pligt att anmoda Ur att i Antigua, för regeringens på ön St. Christoph räkning, beställa förråder af mjöl och fisk. Om det icke lyckas att ofördröjligen från de andra öarne erhålla lifsmedel, så hafva vi, såsom följd af denna förskräckliga eldsvåda, att frukta en ännu förskräckligare pest. .... Enu-k ligt en tidning i Antigua skulle elden hafva varit anlagd, och 3 personer äro arresterade såsom misstänkta för anläggningen. De med posten från Vestindien ankomna politiska underrättelserna äro ven sorgliga. I republiken Chili sortfara oroligheterna, och kongressdebatterna äro så stormiga, att trupper måst reqvireras för ordningens upprätthållande. I Peru är det värre. Röfvareband börja göra landet osäkert, och de hafva till och med tagit den vigtiga vägen från Callao till Lima rent af i besittning, så att man numera icke — utan risk af lif och egendom -kan resa denna väg. Kongressen har beslutat fortsätta kriget mot Spanien, hvilket synes hafva framkallat stor missbelåtenhet i landet, enär affärerna redan förut äro totalt ruinerade. Till Callao hafva en mängd vapen och andra krigsförråder inträffat från utländska hamnar. Mosqueras fängslande uti , Förenta Staterna i Columbia har icke förmått återställa lugnet der. Acostas nya regering har nemligen icke ännu blifvit erkänd öfverallt i landet, äfven sedan åtskilliga demonstrationer i hufvudstaden för Mosquera lifvit undertryckta. Från det inre af andet meddelas visserligen, att staten auca, det egentliga bålverket för exdikatorns parti, beqvämat sig att erkänna Acosta, och man hoppas derföre, att, så snart detta blir kändt i Carthagena, staen Bolivar — som hittills motsatt sig len nya styrelsen — skall nedlägga vaven och finna sig i de nya förhållandena. emellertid står saken för närvarande så, utt representationen i Bolivar fattat det uttryckliga beslutet att icke erkänna nåson annan autoritet än den störtade dikatorn, samt att skilja sig från de öfriga taterna, intilldess Mosquera blifvit åter nsatt i sitt välde. — U;— — — — — — — — Dagens post. ITALIEN. d Till genmäle på de många ryktena omsh laribalclis vistelseort skrifver Italia d 8 Juli: Garihald; he :nan Gin