klöteborg den 3 Augusti. Den krigiska stämning, som varit uttryckt i en stor del af den franska pressen, har icke kunnat undgå att göra ett oroande intryck i Europa, och har icke minst medverkat dertill, att värdepapperna på de stora marknaderna icke röja någon märkbar stegring, trots det alltjemt rådande öfverflödet på penningar. (Engelska banken har såsom bekant, nedsatt sitt diskonto till teå procent, den lägsta ståndpunkt, som denna räntefot någonsin innehaft). I sammanhang härmed uppkommo rykten om diplomatiska noter vexlade mellan Frankrike och Preussen angående Slesvig, och Danska blad, inom och utom Danmark, omfattade med ifver dessa rykten, görande dem till en säker verklighet, för att deri finna ämnen till deklamationer om den nemesis, som tillstundade för Preussen, och om den slesvigska frågans egenskap af .Europeisk fråga. Till dessa krigsrykten har Monitören gilvit en mycket lugnande förklaring beträssande Frankrikes planer, hvarjemte uppgisten om notevexlingen blifvit bestämdt förnekad, reducerande sig det som i denna sak förekommit till på sin höjd muntliga förfrågningar i den vänskapligaste anda. De slutsatser, som häraf kunna sannolikast dragas, äro, att kejsar Napoleon för närvarande icke vill hafva något krig. ätt rinterfälttäg är ej heller för Frankike behagligt. Deremot kan man näppeligen antaga fredskärleken större än att här blott är fråga om ett uppskof, u åhända till nästa vår. Men dermed är dock tid vunnen, och mycket kan inom ett halft år inträffa, som rubbar både den ena och andra planen. Under alla förhållanden är det för Frankrikes regering fördelaktigt att äga den slesvigska frågan såsom en öppen fråga, hvilken kan, derest man önskar krig, blifva dertill en god förevändning. Deremot betvifla vi högligen att denna sak i och för sig väger mycket på politikens vågskål. Eller tror man verkligen, att mäktiga stater, som är föga intresserade för denna lilla landsdel, skulle för dess skull börja ett krig, hvilket ovillkorligen komme att medföra en flerfaldigt större förlust af soldater än det danska slesvig räknar invånare, qvinnor och barn inbegripna? Men våra bröder danskarne och deras vänner lefva alltjemt uti illusioner, trots de varningar, hvilka en bitter erfarenhet borde hafva lemnat dem. Det var dessa illusioner, som gåfvo det sednaste kriget en så olycklig utgång för Danmark (särdeles när man afbröt Londonerkonferensen, i hopp om Englands mellankomst), och samma illusioner skola kunna framkalla nya olyckor, derest icke Danmarks statsmän äro visare än vissa organer af landets press. Man borde dock hafva en gång lärt sig inse, att i politiken gäller endast hvarje stats eget intresse, och att om alltså en inblandning sker från andra staters än de direkt intresserades sida, så beror det derpå, att de befara en maktutvidgdning, som kan blifva i en framtid hotande för dem sjelfve. Häri allena låg anledningen till Vestmakternas inblandning i kriget mellan Ryssland och Turkiet. Såsom ett undantag från denna regel kunde åberopas Frankrikes deltagande i det Italienska kriget, hvilket dock renderade hjelparen Nizza och Savojen. Men här förelåg ett personligt motiv, hvars stora betydelse först framtiden skall tydligt uppdaga. På Europas maktställning väga ett par hundra tusen menniskor mer eller mindre på Tysklands eller Danmarks sida alls intet. Ur politisk synpunkt betyder den slesvigska frågan för de stora makterna fördenskull intet. Ur rättvisans synpunkt eger den deremot en stor vigt; men det dröjer ännu länge, innan den svagares rättvisa sak blir omfattad af de mäktige med den kraft, att de derför äro färdiga till uppoffringar. Det är väl också icke så litet begärdt, att Frankrike skall vedervåga hundratusentals mäns lif på slagfältet för lika många invånare i det illa Slesvig. Sådan är verkligheten. Man må klaga leröfver, men man bör dock väl se sakerna sådana de äro. Staden och Länet. Tjenstledighet och förordnande.