Bulkens, som nu sköter henne, tror att hon genom en klok behandling kan blifva återställd. Från Saltsjön skrisves i tidningen ,,Salt Lake Vidette af den 15 Juni, att mormonernas öfversteprest Brigham Young i en lång och häftig predikan uttalat utstötningsoch bannlysningsdomen öfver tre af sina fordne utvalde, Amara Lyman, Orson Hyde och Orson Pratt, hvilka affallit från den rätta tron och i hemlighet lemnat Utah. Orson Hyde hade i April 1866 blifvit vald till förman för de tolf apostlarne; Pratt och Lyman voro bland sjelfva apostlarne. Brigham Young förkla rade, att de voro besatta af djefvulen. — Åsven andra underrättelser synas antyda, att mormonernas samfund börjar skakas i sina grundvalar. Så krifver en korrespondent till ,, Newyork Tribune ån Salt Lake City den 18 Juni: ,, Tydliga känuetecken till upplösning förefinnas inom mormonkyrkan. Josephiterne (anhängare af Smith) förklara, att månggifte är en synd, samt göra anspråk på att vara den sanna mormonkyrkan och berättigade till besittning af kyrkans egendom. I våras måste Brigham på en resa i Södern utstöta många hundrade medlemmar, hvilka voro anhängare af Smith, för kätteri, och öfver 100 agnar med emigranter befinna sig nu i bergen å väg mot öster, för att undfly hans fruktansvärda hämnd. En annan klass af dissenters äro Morrisiterne, hvilka ej hafva någon gemenskap med saltsjökyrkan. De äro motståndare till månggiftet och se dagligen sina led tillväxa. Hvarje predikan, som jag hört af mormonerna, förråder deras stora fruktan för schismer. Några predikanter stormade löst med anklagelser, andra utbredde sig öfver lydnadspligten, och Brigham framljungade sina fruktansvärda bannlysningar öfver de otrogue.s — En annan fara hotar mormonstaten genom det växande antalet af invandrare, som ej äro mormoner. Snart skall — säger korrespondenten — jernbanan, som kommer att sammanbinda Stilla hafvet med Atlanten, bringa tusentats inbyggare till alla Vesterns fruktbara dalsträckningar, och inom några få år måste mormonfolket försvinna såsom sådant. Kongsbergs silfververk i Norge. Följande upplysningar om större silfvermassor, hvilka på olika tider hafva blifvit funna i Kongsbergs grufvor, hafva blifvit meddelade af siltververkets förste direktör: — UInder det gamla silfververkets bedrisvande År 1628 fanns, enligt Ilartvigs bok -Under, denen med dens Skatte og Vidunderei grufvan Seegen Gottes en silfverklump, som vägde 6714 norska skålpund. År 1630 fanns i samma grufva en dylik om 409 skålpunds vigt. Denna klump finnes aftecknad på en tafla i sakristian uti KongsEET