nämnas den samling svenska och norska ter, som genom försorg af de båda ländernas centralkomitåer blifvit anskaffade, och som uppsatta på mannekiner, finnas utställda längs den passage, som skiljer det åt Sverge och Norge upplåtna utrymmet från den danska afdelningen. I rikedom soch prakt kunna ej, dessa drågter täsla med de spanska, de turkiska och flera andra jemväl utIa, men deremot intaga de utan jemförelse främsta platsen genom mannekinernas omsorgsfulsla utförande, som varit anförtrodt åt bildhuggaren C. A. Söderman, och genom de serskilda gruppernas konstnärliga anordning, som besörjts af öfverintendenten von Dardel, hvilken jemväl tillkommer äran att inom centralkomitten först hafva väckt frågan om en utställning af folkdrägter. Juryn har äfven för ifrågavarande samling tilldelat ssvenska och norska centralkomittcerna guldmedalj, under det att för samma slags föremål från andra länder högre belöning ej blifvit utdelad än medalj af silfver. En annan klass af föremål, som ej kunde undgå att väcka rättmätigt uppseende, är profven af jern och stål. Att för hvart och ett af de omkring 70 jernverk, som till verldsexpositionen lemnat malmer, tackjern, smältstycken, stängjern och stål, anordna en serskild utställning, hade dels varit omöjligt på den ringa plats, som fanns att tillgå, dels vågar jag uttala den öfvertygelse, att sådant icke en ulle varit fördelaktigt. Det svenska jernets och stålets utmärkta beskaffenhet är såväl här som anno es känd och erkänd af alla sakkunniga. Derom finnes icke mer än en mening. Men deremot framkomma ständigt mot den svenska jernoch stältillverkningen trenne inkast, som i hufvudsaken sammantalla till ett enda, nemligen den oändliga mångfalden af sinsemellan konkurrerande producenter och stämplar, den ringa qvantitet likartad produkt, som vid efterfrågan kan erhållas, och det höga priset på den svenska varan. Af den fremmande afnämaren till svenskt jern och stål kan omöjligen fordras, att han skall öfverlemna sig till det ganska svåra studiet af den svenska stämpelboken med sina inemot 900 olika stämplar. Med den ofantliga utsträckning, som de kommersiella förbindelserna olika länder emellan numera tagit, måste det för säljaren blifva en nödvändighet att anordna sin vara efter afnämarens behof; och om också en eller annan af de svenska jernoch stålsorterna kan, till följe af utomordentligt god qvalitet och gammal häfd, ännu bibehålla sin upphöjda ställning och sitt höga pris utan att gå afnämaren till mötes eller foga sig e ter omständigheterna, så är dock ett sådant förhållande att betrakta helt och hållet som undantag och kan ej heller fortfara särdeles länge. Det stora flertalet af tillverkare är ej i den lyckliga ställning att kunna tryggt fortsätta sitt arbete efter mer eller mindre gamla methoder och bibehålla sin afsättning till följe af ett för längesedan vunnet, orubbligt anseende. Producentens sträfvan blir då att — som det heter — göra sin stämpel gällande; men då hvarje särskildt jernverk har icke blott en, utan oftast ett ganska betydligt antal olika stämplar, så blir den fremmande atnämaren, likasom tillverkaren sjelf, helt och hållet beroende af de mellanhänder, genom hvilka afsättningen af dessa vigtiga artiklar går till utlandet. Och härvid framställer sig inkastet om den ringa qvantitet likartad produkt, som kan erhållas. Såsom exempel i detta afseende må det tillåtas mig i underdånighet erinra, att, enligt den af kommerskollegium afgifna underdåniga berättelse rörande bergshandteringen i Sverge år 1865, bköro i under nämnda år i verksamhet 219 masugnar, hvaraf en med tvenne pipor. Tillverkningen af tackjern och gjutgods utgjorde för året omkring! 5,331,000 centner, eller i medeltal för hvarje masugn endast omkring 21.000 centner — 1,000 tons.! Hela blåsningstiden utgjorde 32,619 dygn eller för hvarje masugn i medeltal icke ens fulla 5 mänader. ! I Frankrike, England, Belgien, Novdamerikanska Iristaterna, Preussen och Österrike samt flera andra länder bedrifves jernoch ståltillverkningen af omfattande bolag med stor kapitalstyrka, och kunna till följe deraf åstadkommas stor qvantiteter likartad produkt till jemförelsevis billigt pris I I Sverge deremot bedrifves jerntillverkningen på ett stort antal olika händer, och i många, om ej de flesta, fall uti särdeles liten skala, tan som hus-slöjd. Den naturliga följdeu häraf är en oändlig mångfald olikartade produkter, hvilkas kännedom och bedömande blir ett ganska svårt studium, som på verldsmarknaden konkurrera med hrarandra, och som till betäckande af de med en min dre produktion förenade drygare kostnader fordra i ett högre pris än som kan betingas. E Ingen torde kunna neka, att detta förhållande i förefinnes och är att beklaga. Såsom förklarings-ii grund åberopas den omständighet, att det svenska 1 jernet tillverkas med träkol och att således den e! begränsade tillgången å detta brännmaterial, hvilket ej tål dryga transportkostnader, äfven sätter Ö en naturlig gräns för tillverkningens bedrifvande i q större skala. Men lyckligtvis är flertalet af de t svenska malmerna af en så jemngod bes att ingen större svårighet borde möta att äfven på r remligen vidt skilda orter åstadkomma en likartad f produkt. si Lifligt öfvertygad, att det ligger sanning i den inkast, som jag ständigt hör i utlandet upprepas I mot det sätt, hvarpå den svenska jerntillverknin1 gen i allmänhet bedrifves, har jag tillåtit mig att, i uti en kolonn af omkring 35 fots höjd, till ett 1 helt sammanställa de särskilda grufvornas och brukens prover at malm, jern och stål. Dessa d profvers ordnande på sådant sätt, att hvarje kata-s lognummer bildat en särskild liten utställning för n sig, hade kanske varit mera öfverensstämmande I med åtskilliga utställares önskningar och af in-r tresse isynnerhet för de svenska tillverkare, hviln ka sjelfva besöka verldsexpositionen. Men jag vä-s gar i underdånighet påstå, att sammanförandet af r dessa produkter till ett imposant helt är mera egnadt att hos den stora allmänhet, som besöker expositionen, tilldraga sig uppmärksamheten och väcka samt underhålla föreställningen om Sverge h såsom ett land, der jernoch ståltillverkmmgen är d en af de vigtigaste näringar. I Uti den nu omnämnda kolonnen utgöres basen af malmstycken från alla de förnämsta svenska 1 jerngrufvor, och höja sig sedan i särskilda asfsatk r tackjern, stångjern, smältstycken och stål. Af h ängerna hafva för hvarje olif. ka sort stycken blifvit afslagna och upplagda på d kanterna, för att visa brottytans beskaffenhet. Med 0 undantag af de öfre delarne, hvilka äro af en föresj trädesvis dekorativ natur, äro alla protven lätt åt-.;, komliga och kunna utan svårighet löstagas från t. kolonnen. o Åtskilliga af de förnämligare bruken hafva dessutom särskilda och fullständiga utställningar af å sina mineralier och malmer samt metallurgiska produkter. Bland dessa utmärker sig i främsta! rummet Fagersta bruk (Chr. Aspelin), som också l fått sig af juryn tillerkänd medalj af guld. Samma utmärkelse har jemväl tillfallit Dannemora-verken såsom en hyllning åt deras gamla och bäfdvunna anseende, oaktadt utställningen af produktrna derifrån ej erbjuder samma rikhaltighet och fullständighet som den nyssnämnda. såväl jernsom stå Telegram 1 KARTA få RV