Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1867, sida 3

Bergoljan, som, efter hvad kändt är, förekommer både i Europa, Asien och Amerika, har hitsintills frambringats till största mängden uti norra Amerika, hvarest den årliga produktionen uppgår si värde till en fjerdedel af bomullsskörden före skriget, ehuru denna industri icke är äldre än 1859 och först 1860 började att med allvar besdrifvas. Uti Europa, hvarest torde gifvas lika goda anledningar som de, hvilka i Amerika först ledde till dessa företag, finnes måhända lika rika I samlingar af bergolja, hvilka blott behöfva ett lika energiskt uppsökande och bearbetande. Uti Kaukasien har man förlidet år borrat oljebrunnar, som beräknas gifva en behållning af 8 millioner rubel årligen. I Norra Amerika var bergoljan känd sedan äldre tider, men ansågs intills 1859 såsom ett skadligt ämne, hvilket tidtals bemärktes som ett tunnt simmande lager å vissa källor och bäckar och då gjorde vattnet illasmakande. Så ringa voro de anledningar, som föranledde borrningsarbeten för bergoljans eftersökande. Väl hade man redan 1819, vid borrningar efter saltkällor, påträffat en oljekälla i Ohio, men som dess användande och rde då var obekant, föll den snart i glöms Först 1859 började man, att i Norra Amerika nyttja bergoljan som lysmaterial. Den första oljebrunnen upptogs i Pensy ien och lemnade en god vinst, ehuru icke jemförlig med den, som sedermera vanns genom de förbättrade anordningar, hvilka 1900 företogos af en mera intelligent person, och sedermera vidare utvecklats. Oljebrunnar upptogos, som gåfvo öfver 200,000 svenska kannor (5 00 litres) om dygnet, och egendomar inom oljete kande värder: mera till 2 änd ritorier, som före bergoljans upptäcs till 7,000 rdr, afyttrades sedertill 3! ; millioner rdr. Metoderna få jans upphemtande ur jorden äro ungefärligen följande: Det område, på hvilket borrningarne skola göras, köpes eller arrenderas. I sednare fallet erhåller jordegaren hälften af den vunna oljan. ÄÅngmaskin och borrtyg, hvaraf finnas flera olika konstrucrade, uppställas och ett borrhål af omkring 112 tums diameter neddrifves. Vid en lyckad borrning uppspringer stundom bergoljan, såsom vattnet ur en artesisk brunn, stundom måste den uppumpas. De stenlager, man har att genomborra för att komma Il bergoljan, äfvensom det djup, hvarest den anträffas, är naturligtvis olika på olika ställen; såsom exempel anföres vid Oil Creek Valley, hvarest John Steel af sina oljebrunnar drager en årlig nettoreveny af 22 millioner rdr rmt, hade man att genombryta omvexlande lager af skiffer, sandsten och späcksten, hvarefter oljan påträffades i ett tredje sandstenslager vid ett djup af 430 fot. Ofta anträffas den emellertid redan i det andra sandstenslagret vid 255 till 280 fots djup. Kostnaderna för upptagandet af en borrbrunn, kostnaderna för en tio hästars ångmaskin, löner, rör, brännmaterial m. m. inberäknade, uppgå till omkring 20,000 rdr, ifall inga särdeles hinder inträffa. Professor Evans antager, att det är endast gastryck och icke, som vid artesiska brunnar, vatientryck, som drifver oljan upp, och säger att ett tunnt på vattenytan simmande lager af olja är mindre säkert tecken att större oljehålor finnas i närheten, i det bergoljan kan vara medförd långt ifrån, då deremot förefinnandet af brännbar gas är ett mycket lofvande tecken samt att sannolikheten för lönande borrning stiger med oljeförande berglagrens upphäfningar och kastningar. I några trakter af Galizien, hvarest denna industri tyckes vara en folknäring, uppsamlas ber; olja, jordvax och jordbeck uti brunnar eller rättare sagdt schakt, dels runda dels fyrkantiga af 212 till 6 fots bredd, hvilka fördjupas, efter hand den mån oljan upphör att framsippra, till omkring endast 20 famnar, ehuru bergoljan förefunnits å alla djup man hittills uppnått, hvarefter nya schakt upptagas. Hvad beträftar bergoljans bildande, har man framställt åtskilliga mer och mindre troliga hypoteser, och det synes icke troligt, att man kan komma till full visshet derom. Likväl är utt den är bildad allmännast af vegetabilisk hen, och stundom af djuriska lemningar; den har då en stinkande lukt. Bergoljan förekommer i mycket olika geologika bildningar. De oljeförande lagren i Kaukan, krita, kalksten och lera, tillböra kritformaionen, de i Galizien miocenformationen, i Baku Asien består öfre lagret af en lerhaltig sandten, full. af fossila snäckor, tillhörande tertiärormationen, de i Kalifornien tertiärformationen, le i Kanada siluriska och devoniska sormationera, de i Virginien, Ohio och Kentucky kolformaionen och de i Pensylvanien devoniska formaionen. Enligt Bremer IIandelsblatt, har under åren S61 till och med April 1866 uppbringats i Penylvanien öfver 8 millioner Barrels petroleum och West-Virginien, Ohio och Kentucky endast 500,000 zarrels. (Ur Farmaceutisk tidskrift för 1867, efter Qvarerly Journal of Science och Dinglers polyt. Joural, Gartenlaube m. fl.) rv 4 j — —