Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1867, sida 1

Cirkulär . 2: cc Py;LRV. till resp. Förbrukare af Nunksjö Bruks Förhyd. : 13 mingspapp 1 långa banor. Som fördelarne af förhydning med denna papp (dragfria, varma och sunda bostäder, stor bränslebesparing, varaktigare tapeter) alltmer börja blifva bekanta och uppskattade, så att ingen husegare, som inser sin egen fördel, hädanefter lär underlåta att begagna sig af ett så förträffligt material — destomindre som förhydade rum oftast betinga högre hyror — men det bästa sättet för pappens anbringande antingen icke användes eller ock stundom icke nog påaktas, så har man ansett sig böra i resp. Förbrukares intresse fästa uppmärksamheten på det förhydningssätt, som erbjuder de största fördelarne. Enligt. detsamma behandlas pappen hufvudsakligen på samma sätt som vanligt spännpapper, nemligen så att: . Ä 1. Sedan pappbanerna blifvit afskurna till lika höjd med rummet som skall förhydas, fuktas de först lindrigt och jemnt med sådant klistervatten, som begagnas vid anfuktning af vanligt spännpapper. De böra blott kännas lindrigt däfna och denna grad at fuktighet bör äfven hafva inträngt i pappens inre, så att pappen är böjlig. Derefter fastnubbas pappbanorna med sina ändar på väggen tätt invid taket och golfvet, och långsidorna låter man falla 3 tum öfver hvarandra. På ömse sidor om denna blifvande skarf samt längs efter densamma fästes hvardera pappbanan med häftspikar, så att skarfvens beröringsytor blifva fria och åtkomliga för behandling enligt föreskriften i nästa punkt. 2. Sedan pappen väl torkat (men icke förr) fuktas lindrigt skarfvarnes beröringsytor med vatten, som först får väl intränga i pappen, så att han mjuknar något, hvarefter beröringsytorna bestrykas med starkt, men smidigt klister samt hopfästas vid den öfverliggande banans yttre kant med en tät rad häftspikar, som ej få berttagas förr än skarfvarne fullkomligt torkat och hårdnat. Förr få ej heller de häftspikar urtagas, sem fästa pappbanorna på ömse sidor om sömmarne. 3. För att skarfvarne icke må komma att bli synliga utanpå tapeten, böra de öfverspännas med en remsa af tjockt spännpapper. 4. Förhydningspappen fästes vid fönsteroch dörrkarmarne både med klister och spikar, Den måste gå framom fodrens dagkanter, så att den betäcker öppningarne mellan karmarne och väggen, samt renskäras först sedan fodren påspikats. 5. Då pappen måste långsamt torka, så akte man densamma under tiden för starkt luftdrag genom dörrar och fönster. När den torkat, blir den slät och hård samt kännes, vid det man slår derpå, som spändt och torkadt sulläder. 6. Först sedan förhydningen torkat påklistras tapeten. Förhydningspapp behöfver icke anbringas på väggar mellan eldrum, såvida man icke anser det behöfligt att skydda tapeten mot hål och remnor (t. ex. i förstugor och trappgångar); ty en väl Spån väggbeklädnad af papp uppfyller härvid i de flesta fall samma ändamål som beklädnad med bräder. Det vigtigaste af förhydningsarbetet är att pappen hålles lagom fnktig. Vätes han för mycket, såsom lätt sker när den handteras af oerfarna och tanklösa arbetare, så skadas han ofta redan under arbetarnes händer, eller sammandrager han sig vid torkningen på väggen med en så oemotståndlig kraft, att antingen de med honom genom spikar och foder förenade fönsteroch dörrkarmarne bugta sig inåt, ifall sömmarne äro sammanfogade med starkt klister, eller annars att dessa spricka upp i hela sin längd. Förhydning efter denna method kan verkställas af en hvar, som kan spänna en vägg på vanligt sätt med papper, och är framför andra sätt det fördelaktigaste, då man, t. ex. när väggen satt sig och pappen börjar få bueklor, lätt kan utan skada för tapeten omspänna väggbeklädnaden, såsom vanligen sker med tapeter, hvilka äro klistrade på spännpapper. Denna särskilta fördel förloras deremot, om man fastspikar pappbanorna midt på väggarne. Ju omsorgsfullare förhydningen sker, desto vaekrare, varaktigare och ändamålsenligare blir den, och derför bör den, som icke har tillgång till ordentliga och noggranna arbetare, under förhydningsarbetet egna dem den tillsyn, som hvarje väl uttördt arbete tar i anspråk. Till tätning af trossbottnar kan samma slags förhydningspapp användas, om man begagnar sågspån såsom trossningsämne. Annars kan man begagna tjärad förhydningspapp, af hvilken nu tillverkas en ny sort, dränkt iträtjära, sem eger den stora fördelen, att tjärlnkten ladhastigt afdunstar och, under den tid han varar, hvarken är obehaglig eller besvärande. Sådan papp begagnas äfven till yttre förhydning på hus (mellan brädfodringen och väggen), hvilken förhydning är den på en gång billigaste och verksammaste. Jönköping i Juni 1867. Munksjö Pappers-Bruk. l11551.