Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1867, sida 3

sått reda på en f. d. snickare. numera handlanden Oskar Nilsson, som var inkallad. Denne uppgaf, att det med namnet Oskar Nilsson undertecknade brefvet skrifvi s af Bredberg på begärar af Nilsson, som emottagit det häri omnämnda partiet krita, hvilket han skulle betala när sörsallotiden inträffade. Någon person med namnet Charles Svensson de deremot Nilsson icke eller visste om denne äi gjort i krita. Åklagaren anmärkte härvid, att i Nilssons bref åberopades handlanden Aron Andersson, liksom denne skulle känna Nilsson och hans affärer, men att handlanden Andersson vid tillfrågan härom förklarat, att han icke hade sig det ringaste bekant om en sådan person eller ifrågavarande krit-affär. Nilsson genmälte, att han kände handlanden Andersson sedan han arbetat hos honom. Han hade dock icke anmedat Bredberg att i brefvet referera till Andersson, men att, då Bredberg hört Nilsson nämna det han kände Andersson, hade Bredberg troligtvis på grund häraf åberopat honom. Då Bredberg vid förra förhöret begärde att få höra ett vittne, Charlotta Ma Sven som skulle kunna intyga, det hon hört Charles Svensson anmoda Bredberg att från ,S afhemta kritan, var Charlotte Svensson kallad och nu tillstädes. Hon berättade, att i Måndags eller i Tis dags förra veckan hade Bredberg jemte en för henne obekant karl inkommit å ett nykterhetsvärdshus i Haga, hos hy värdinna hon då var boende. Medan Bredberg och den okände, som Bredberg kallat Sveasson, druckit öl och talat med hvarandra, hade hon hort Svensson anmoda Bredberg att från ,,Svea afhemta några saker. Någon dag härefter hade Bredberg ånyo varit å värdshuset, och då han hört att Charlotta Svensson skulle gå till staden, bedt henne efterfråga om .Svea medhade någon krita för Svenssons räkning. Detta gjorde hon och fick till svar, att sådan vara hitkommit till Svensson och var att afhemta. På fråga om Charles Svenssons utseende och ålder, svarade Charlotte Svensson, att han var något ängre till vexten än Bredberg, ljuslagd och syntes vara omkring 30 år gammal. Derefter infördes Bredberg, som medgaf att han skrifvit Nilssons bref, men nekade fortfarande till att ha uppsatt den med namnet Charles Svensson undertecknade skrifvelsen, n stilen häri är alldeles lika med den i Oskar Nilssons bref. Uppmanad att närmare redogöra för bekantskapen med Charles Svensson och dennes uppdrag angående kritan, berättade Bredberg, att han blitvit bekant med Svensson, som sagt sig vara målare, å ett nykterhetsvärdshus för 3 eller 4 månader sedan Denne hade omtalat att han hitkommit från Kö penhamn och att han tänkte söka sig kondition i Göteborg. Sedermera hade Bredberg råkat honom 3 eller 4 gånger, och hade Svensson uppgifvit, att han bodde vid Silgatan, men att, då han icke kunnat få någon plats här, hade han beslutat att slå sig ned i Wenersborg och börja der för egen räkning. När de i Tisdags förra veckan varit tillsammans å nykterhetsvärdshuset, der Charlotte Svensson bott, hade Charles Svensson, som ämnade resa till Wenersborg, bedt Bredberg att undertiden afhemta ett parti krita, hvilken väntades med Svea, och i händelse af regnväder magasinera densamma, men i annat fall kunde tunnorna ligga på kajen till Svensson kom tillbaka. Derjemte hade Bredberg fått 3 rdr att betala frakten med. Då han följande dagen träffat Charlotte Svensson i alleen och hört det hon skulle gå till en ångbåt, bad han henne efterfråga kritan å ,,Svea. Sedan han inhemtat att varan fanns der, och väderleken blifvit regnig, begaf han sig enligt Svenstons begäran till ,,Svea, erlade frakten, dervid han utbetalte af egna penningar hvad som fattades häri samt utqvitterade derefter varan och ställde om att denna skulle bli afhemtad. Tillfrågad om Charles Svenssons ålder och utseende, genmälte Bredberg, att denne var mörklagd och tycktes vara 20—30 är. —BDet stämmer icke rätt ihop med hvad Charlotte Svensson berättat om Charles Svensson och stället, der hon fick uppdraget att efterhöra kritan, anmärkte polismästaren, ty hon har sagt att han var ljuslagd och att ni träffades å värdshuset, då Bredberg bad henne uträtta ärendet å Sveas, — Svensson hade visst ibland smörjat olja i håret, efter jag fann honom mera mörk än ljuslagd, rättade Bredberg. Jag kan också icke rätt minnas om Charlotte Svensson var på väg till staden eller kom derifrån, när vi råkades i allten, tillade Bredberg, men antingen gaf jag henne uppdraget der eller ock fick jag det svar, att kritan fanns att afhemta å ,,Svea Charlotte Srensson, hvilken uppträdde klådd som en gentill dame, intresserade sig synbarligen r Bredberg. Sedan hon hört Bredbergs förklaring öfver deras olika uppgifter om Svenssons utseende, erinrade hon sig ätven att han snarare varit mörk än ljuslagd. Bredberg begärde att få komma på fri fot, då han nog skulle få reda på Svensson, men denna begäran afslogs, hvarjemte målet hänvisades för vidare fullföljd till rådbusrätten.