Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1867, sida 2

Article Image
Fördjupad i ett sormligt studium af detta inviduella fingerspråk, förhöll han slg i början af samtalet påfallande tyst, och först då detsamma tog en allvarligare vändning och husets döttrar upprepade gånger riktade frågor till honom, dem han utförligt måste besvara, samlade han sina tankar och började med en viss, honom egendomlig värme yttra sig rörande de afhandlade ämnena. Hvem som fört samtalet till den punkt, på hvilken det nu befann sig och som det under en stor del af aftonen bibehöll, visste han ej och lika litet hur han kände böjelse att sednare leda detsamma eller fängsla det vid sig. Plötsligt såg han sig invecklad i en jemförelse mellan den svenska och den tyska litteraturen och, erkännande sina bristande kunskaper i den förstnämnda, vände han sig med frågor, klara och tydliga såsom endast han förstod att framställa dem, till den flitigt arbetande svenskan, som nu var nödsakad att låta sitt arbete hvila ett ögonblick och uppslå ögat mot honom, för att efter bästa förmåga besvara hans frågor. 2 Å Hon talade dervid endast några få ord och alltid i korta satser, liksom för att ej förvilla sig uti de svåra periodbyggnaderna i ett språk, hvilket hon ej var fullt mäktig. Men hvad hon yttrade var alltid riktigt och klart, och när hon fällde ett omdöme, gjorde hon det med en rörande blygsamhet, ehuru man hörde och såg på henne, att hon ej ett enda ögonblick dolde sin verkliga mening och var lika öppen som saun i sina korta yttranden. Men alltemellanåt, då hon teg och, återtagande sitt arbete, sänkte hufvudet, trodde sig Reinhold se lifligheten i hennes miner försvinna och den djupa sorgsenhet åter uppdyka, hvilken han redan förut varseblifvit, och gripen af detta intryck samt fattad af ett omedvetet deltagande, blef han allt varmare till sinnes, och, drifven af en onämnbar önskan att förjaga detta uttryck af gåtlik sorg, ryckte han med ett slags feberaktig häftighet till sig samtalet och talade slutligen med en inspiration, sådan ingen i huset ännu sett eller ens förmodat hos honom.

24 juli 1867, sida 2

Thumbnail