Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1867, sida 2

ständet, men det oaktadt införes denna afgift, just aäom om man icke hastigt nog kunde blifva af med sina goda vänner. Preussiska regeringen, som sjelf eger mycket stora vapenfabriker och fördenskull vanligtvis icke begagnar de berömda gevärsfabrikerna i Suhl (preussiska Sachsen), har nyligen, såsom förut i korthet varit omnämndt, ditskickat öfver 30,000 gevär, som under kriget 1866 eröfrades från österrikarne, med ordres att så skyndsamt som möjligt förändra dem till tändnålsgevär. Samma fabrik har i dessa dagar emottagit Badens samtlige infanterigevär, i och för samma förändring, och officerare från andra tyska småstater ditväntas med liknande beställningar för sina regeringar. Äfven i Sömmerda och alla andra militäretablissementer i Preussen råder den ifrigaste verksamhet. Konungen af Preussen befinner sig för närvarande i Ems, der han d. 14 dennes emottog ett besök af konungen af Portugal, som följande dag begaf sis öfver Frankfurt till Belgien. — Konungen har i Ems uppvaktats af en deputation från Frankfurt, som — utan tvifvel förgäfves — tiggt honom om att det beryktade Frankfurter-stadslotteriet, som enligt preussiska regeringens beslut redan detta år skall upphäfvas, måtte få fortfara i ytterligare 4 år. ÖSTERRIKE. Om man lyckas utbekomma erkehertig Maximilians Jordiska qvarlefvor, skola de bisättas i en ny, i grannskapet af det kejserliga slottet belägen votivkyrka, som blifvit grundlagd af Maximilian och fullbordas medelst bidrag från hela monarkien. Om Maximilians testamente berättas i tidningen Libertö, att det är af samma lydelse som kejsarinnans och insätter den esterlefvande makan till universalarsvinge. Sålunda kommer Maximilians förmögenhet, som af en korrespondent till Indåpendance belge anslås till 12 millioner gulden, bestående i jord, lustslott (Miramare och Lacroma), värdefulla vetenskapliga och artistiska samlingar o. s. v, att tillfalla hans gemål Charlotte. Nu uppstår emellertid, säger ,,Libertö, den svåra frågan hvad som skall ske dermed efter Charlottes död. Hennes testamente lär nemligen på ett gåtfullt sätt vara bortkommet, och då den olyckliga furstinnan, såsom bekant, är urståndsatt att göra ett nytt sådant, torde, enligt de formella lagbestämmelserna, hela förmögenheten tillfalla belgiska konungafamiljen, deruti inbegripna alla de egendomar, som eljest skulle återgått till österrikiska kejsarhuset. I juridiska kretsar sysselsätter man sig mycket med denna testamentsfråga. Emot den Bismarckska, för sin sanningskärlek just icke berömda Berlinertidningen , Norddeutsche allg. 2Zeitungs officiösa törnekande sasthåller , Augsburger allg. Zeitungs korrespondent i Wien sitt påstående, att österrikiske statsministern Beust på uppmaning från danska kabinettet riktat en not till preussiska regeringen med anledning af Pragerfredens 5:te artikel (om Nordslesvig), samt tillfogar, såsom bevis på att han är väl underrättad, att noten för omkriug 7 veckor sedan (alltså i början af Juni) blifvit afsänd till österrikiska gesandten i BerJin, grefve Ninmyfen. ,Den ifrågavarande depeschen, heter det vidare, hade visserligen endast betydelsen af ett formelt diplomatiskt steg och är ock på detta sätt uppfattad af Berlinerkabinettet. Depeschens afsändande är motiveradt genom grefve Bismarcks bekanta förklaring, att Österrike är den enda magt, som är berättigad att inblanda sig i frågan om Pragerfredens 5:te artikel. Korrespondenten tillägger: För öfrigt må vid detta tillfälle vara tillåtet att anmärka, att den ossiciösa Berlinertidningen går något för långt, då hon påstår, att Frankrike hitintills på intet sätt inblandat sig i föreliggande fråga. Tanken att göra ön Als till ett neutralt område har utgått från Frankrike och blifvit i en depesch från dess utrikesminister de Moustier på det lifligaste anbesalld kabinettet i Berlin. — På tal om dementerade depescher förtjenar anföras, att den officiella Wienertidningen tydligt nog låter förstå, hvad flera andra Wienertidningar bestämdt försäkra vara jörhållandet, att preussiske gesandten i Wien baron Werther verkligen skrifvit en depesch af samma innehäll, om än icke precist samma ordalydelse som den uti ,,Gazette de France med hans namn offentliggjorda, hvilken af preussiska regeringen högtidligt förklarats vara oäkta. Efter hvad förut omtalats, redogjorde baron Werther i denna depesch för de iakttagelser han under kröningen i Pesth gjort rörande sinnesstämningen i Ungern, hvilken han skildrar såsom mycket gynnsam för Preussen. FRANKRIKE. Från Paris skrifves den 15 Juli: I dag