Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1867, sida 2

A. 10s, 295, 145. Indelningsverkets kostnad. . 4, 000, 900. S:ma rdr 11,295, 115. Här är först och främst indelningsverket upptaget alldeles för lågt och så är hela sjöförsvaret, uppgående till c:a 5 mill. rdr, lemnadt utur beräkningen. I sjelfva verket kan Sverges försvarsverk beräknas till en kostnad utöfver 20 mill. rdr rmt, eller säg: 27 å 28 mill. francs, d. ä. utötver tre gånger mer än det schweiziska. Då hafva vi likväl icke inberäknat de personliga uppoffringarne, hvilka major H. och ,en svensk officer upptagit så rundliga, i fråga om Schweiz. Vi vilja här ej tala om de enskilta uppoffringarne i officerstjensterna, hvilka äro ganska betydliga, när man betraktar genomgåendet af Carlberg, m.m. Vi fästa oss blott vid beväringen, hvars svaga underhåll kräfver ett tillskott från manskapets sida, som i medeltal kan beräknas till minst 10 rdr pr man för hvarje beväringsmöte, hvartill kommer en minskning i årslönen under beväringsåren af minst 10 å 15 rdr för hvarje år. Detta gör för vårt beväringsmanskap (cirka 40,000 man i 2 klasser) en personlig uppoffring af närmare en million rdr rmt om året. En hufvudfråga är förlusten af arbetsdagar, i och för öfningarne. Med mycken omsorg harhmajor Hazelius beräknat förlorade arbetsdagar i svenska armåen — han lemnar städse sjöförsvaret åsido — till 2,034,605 för värfvade och indelta armöen, samt för beväringen, Gotlands nationalbeväring inberäknad, till 614,627, tillsammans förlorade arbetsdagar i Sverge 2,649,232. För Schweiz utgöra de, enligt major H., 1,611,800. Skilnaden är likväl, att när denna siffra i Schweiz gäller en arm om 125,000 man utom landtvärnet, så gäller den i Sverge en numerär om 33,000 man, utom beväringen. I öfrigt upptager major H. siffran för Schweiz alltför hög, och hvad Sverge angår alltför låg. Enl. presidenten Stämpflis beräkning, utgjorde i Schweiz, i medeltal för åren 1861—1864, marsch-, mötes och storlägers-dagar i schweiziska armöen — 1,330,000, således nära 300,000 dagar mindre än hvad major H. beräknat. Denna verkliga siffra motsvarar en half dag arligen på hvarje individ i landet. I fråga om Sverge har major II. lemnat alldeles ur räkningen marschdagarne, hvilka för beväringen kunna, lågt räknadt, upptagas till 5 dagar för hvarje möte (21 dag bort och 2!(; dag hem), hvarigenom dagsverkena för beväringen allena ökas med ej mindre än 200,000. Tillkomma marschdagarne för indelta soldaten. När major H. för värfvade regementena afdragit hela det högsta belopp, som får permitteras, såsom varande också i verkligheten permitteradt, hvilket visserligen ej ir fallet, så bör afven denna siffra justeras. Så kan helt visst hans siffra 2,649,000 förlorade arbetsdagar, hvad svenska landtförsvaret angår, höjas till fulla tre mill.,f) eller 21, gånger mera än motsvarande siffra hvad Schweiz angår, under det sörf. kommit till det resultat, att de i Schweiz skulle utgöra 60 procent af dem i Sverge. Detta är verkligen icke hvad man i söpmansspråket kallar: ,rair. Åt major H:s beräkningar af hvad det schweiziska systemet tillämpadt på svenska förhållanden skulle kosta, ägna vi ej synnerlig uppmärksamhet, då utgångspunkten för hans kalkyler — eller kostnaden för det schweiziska försvarsverket — är alldeles oriktig, såsom vi förut visat. Saken är eljest ganska enkel. Schweiz har en folkmängd af 2,500,000. Sverne. 4,000,000. I förhållande till folkmängden skulle Sverges aktiva armå blifva 200,000 jemte landtvärn... . 120,000 Summa 320,000 man. Tidsuppoffringen (!(3 dag för hvarje inlivid af landets folkmängd) skulle blifva 2 millioner dagsverken. Kostnaden för det allmänna (41 francs ärligen på hvarje man i armåen eller 3,40 res på hvarje individ i landet) 13 millioner fres, eller rdr rmt 9!, millioner, hvaremot major H. kommit till 16 millioner rdr). Nu kostar vår stående landtarme om 33,000 man, eller omkring en tiondedel i numerär af nyssnämnda siffra, ganska visst sina 14 å 15 millioner rdr rmt. Såsom läsaren funnit har det vigtiga 5