Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1867, sida 2

Article Image
tera ett stort antal personer. Flera af dessa äro häktade, andra hafva flytt. UNGERN. Oaktadt alla eftergitter från österrikiske kejsarens sida, lär sinnesstämningen i Ungern vara allt annat än lojal. Den moderata tidningen ,,Pesto Naplo, som redigeras af baron Kemenyi, uppmanar partierna att icke göra all regering omöjlig. Man väntar, att Kossutye skall i Waitzen blifva enhälligt vald till deputerad; att hans begge söner blifva valda i andra valkretsar, anses likaledes för afgjordt. AMERIKA. Det nn på tredje året fortgående kriget mellan kejsardömet Brasilien och dess bundsförvandter å ena sidan samt den lilla republiken Paraguay å andra är ännu icke slutadt, men lider synbarligen mot sin ända. När det började förklarade brasilianske amiralen Tamandare, att freden skulle efter 14 dagars krig vara dikterad i Paraguays hufvudstad, enär den lilla republiken egde endast inskränkta resurser och ingen stående armå. Brasilianske kejsarens bundsförvandt, president Mitre, var något blygsammare och förmenade, att kriget skulle räcka kanske hela tre månader. Nu åter äro kejsardömets tillgångar uttömda genom detta krig, öfver hvilket allmänt missnöje råder i Brasilien och Argentinska staterna. Svärdet och koleran hafva fruktansvärdt rasat i brasilianarnes leder; 8,000 man hafva blifvit bortryckta af rarsoten, och armens luckor äro numera så svåra att fylla, att ett regeringsdekret erbjuder titeln ,,baron at kejsardömet åt hvarje godsegare, som afsänder till armen 2 man. Allt hvad brasilianarne vunnit är ett område af några få qvadratmil till linierna vid Curupaity och Humoita, men alla försök att storma dessa linier hafva blifvit blodigt afvisade. Men mer än i fasta positioner och i sin stora fältherreskicklighet har Paraguays diktator, Lopez, ett stödirepublikens folk, som beredvilligt offrar gods och blod för krigets fortsättning, och det är numera sannolikt, att den lilla republikanska staten, som icke tvekade att inlåta sig i denna olika kamp och som fört den äfven för det civilisatoriska ändamålet att utrota negerslafveriet, skall slutligen behålla segern.

19 juli 1867, sida 2

Thumbnail