noga Schweizs militärer tänkt sig ini förhållandena, huru omsorgsfullt och ändamålsenligt det hela är ordnadt, från det största till det minsta, och huru skarpt man i allt haft det militära syftemålet för ögat, om man också ej kunnat helt och hållet frigöra sig från vissa militära traditioner, i fråga om onödiga öfningar och en grann uniformering, m. m., som mera höra till paraden än kriget. Major H. gör också i detta hänseende några mycket befogade anmärkningar. Då denna redogörelse utgör det hufvudsakliga af förf:s arbete, och då den samvetsgrannhet och omsorg, hvarmed han här gått tillväga, äro ögonskenliga, kunna vi ej annat än derför egna den aflidne, högt förtjente efficeren gärden af uppriktig aktning och erkänsla. (Forts.) —AW 5