rr) Det finnes ett land, som i detta hänsc1. ende erbjuder ett föredöme, och det lanuvsdet är det fria Schweiz. Intet under alltså, att folkbeväpningens vänner i Sverge riktat sina blickar till detta land och att de sökt vinna en närmare kännedom om ef dess militära institutioner. De hafva härI till haft åtminstone lika mycket skäl, som omilitärismens yrkesmän, att besöka militärstaternas öfningsläger. Den första väckelsen i detta hänseende gaf — oss veterligen — den lilla skrift, som står först bland de här ofvan uppräknade, skrifven af en man, som sedermera vunnit ett stort författarenamn. Det var en skrift som icke så litet bidrog, att ), göra vårt folk mottagligt för den frivilliga skarhskytterörelse, hvilken kort derefter rluppstod: i England, ech mana till dess eftersöljd hos oss sjelfva. Men det var ej nog att känna blott de allmännaste grunderna för Schweizs försvarsvåsen; det var ej nog att kunna åberopa dess militäröfningar i skolorna och dess allmänna värnepligt; man måste skänna sättet för dessa grundsatsers prakI tiska utförande. Litteraturen — den tyska ej ens undantagen — erbjöd endast mycket ofullskomliga hjelpmedel till en sådan kunskap. Det var nödigt att se saken på närmare håll. Så djerfdes Handelstidningens utgifvare söka på ort och ställe taga kännedom om det schweiziska militärväsendet, och framlade hvad han så inhemtat inför allmänheten uti bref, hvilka blifvit sedermera sammanförda och utgifna i den ofvan nämnda skriften. Alla de militära uppgifter, som der blifvit meddelade, äro hemtade ur autentiska källor, såsom reglementen och instruktioner, krigsdepartementets handlingar, m. m. Slutresultatet af undersökningen var, att Schweiz äger ett verkligt starkt försvar, till en kostnad, som icke är för landet si ruinerande, oaktadt visserligen brister och ofullkomligheter finnas i systemet, hvilka kunna och böra undvikas vid grundsatsernas tillämpning i andra länder. Atskilliga af dessa brister blefvo icke fördolda, utan fastmer påpekade, i den omnämnda reseberättelsen af H.-T:s utgifvare, och när sedermera II-I:s redaktion utarbetade en temligen fullständig plan för ordnande af Sverges försvarsväsen på solkbeväpningens grund, så har man der sorgfälligt aktat sig för just de svagheter, som ansetts vidlåda det eljest till grunden riktiga och s förträffliga schweiziska systemet. 0 I samma syftning afgass den motion i I ämnet af H.-T:s utgifvare, som blef söremål för ett särskilt utskotts behandling ö e k n n nn HY rem —— —— I Ä vid den sista riksdagen. Mot dessa med det schweiziska försvarsäsendet sympathiserande skrifter hafva tvenne arbeten utkommit, det ena redan under riksdagens lopp, ,af en svensk officer, utgörande en liten brochyr, särskildt riktad mot ,,hr S, A. Hedlunds reseanteckningar, enär, säges det, man velat ,,göra de deri uttalade åsigterna liktydiga med ovedersägliga 1örhållanden. Enahanda syfte -ehuru mindre uttaladt — ligger tydligen äfven hos ett sednast utkommet arbete af den alltför tidigt bortgångne majoren H. Hazelius, hvilket heter ,,Krigsväsendet i Schweiz. Det tillkommer oss både såsom en skyldighet och rättighet att upptaga dessa motskrifter till närmare pröfning, för att utröna huruvida de verkligen utgöra någon vederläggning af deras åsigter, hvilka i Schweiz sökt förebilden för en skandina-s visk militär-organisation, med de modifi-b kationer, som dels olika länders förhällan-s den, dels sakernas egen natur ansetts h kräfva. a c n F S COMMA RA Ef OO — — — Vi hafva anställt denna pröfning och det är med synnerlig fägnad vi erfarit, att ingen enda faktisk uppgift, som blifvit af ! H.-T:s utgifvare anförd, kunnat bevisas vara oriktig, samt att båda motskrifterna, tmen framför allt major Hazelii, gifva nya, f: kraftiga stöd för det schweiziska systemet, II innebärande alltså tillika en ny allvarsam t maning, att söka bygga vårt eget försvars-h väsen på denna enda, fullt tr gga grund, . Det är oss ett nöje att söka närmare sli utveckla detta påstående. n Härmed är dä äfven svaret gifvet på ti den uppställda frågan: huru vår nationellan sjelfständighet skall kunna så betryggas d som sosterlandskärleken ovilkorligen sor-fl drar. 1( Vi komma härvid att företrädesvis sysg. selsätta oss med det större arbetet af mati jor Hazelius. Detta arbeto är — det kan med visshet sg. sägas — den bästa framställning rörande så Schweizs försvarsväsen, som ännu i något be land — Schweiz sjelf ej undantaget — ta utkommit. Och en sådan redogörelse mö-sof ter, hvad detta land angår, flera syärighe-! dter, till följd af de många särskilda kan-ktonernas ganska utsträckta sjelfstyrelse äf-st ven på det militära området samt de många ski olikheter i fråga om öfningar, utrustning, m m. m. som derifrån härleda sig, Dessa olikheter har emellertid major Hazelius sa gjort sig mödan att uppsamla, och så vinli ner man i hans arbete en särdeles sullstän-ge dig kunskap om många förhållanden, rö-m rande hvilka äfven studerade schveizarel ri syäsva i ganska stor ovisshet. Det vore slii alltså — enligt vårt förmenande — en ssh stor vinst för schweizarne sjelfve, om ma-vå jor H:s arbete blefve för dem tiligängligt. I vå