17 . Försvarsverket i Schweiz, med hänsyn till svenska förhållanden. IIuru kan Sverge bevara sin sjelfständighet? Göteborg 1859. Schweiz. Reseanteckningar i bref, jemte redogörelser för landets statsförfattning, försvarsvåsen, m. m., från åren 1866, af S. A. Hedlund. Sverges försvarsväsen, ordnadt på grundsatsen af allmän värnepligt, af Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidnings red:n. Göteborg 1867. Motion vid 1867 års riksdag rörande Sverges försvarsväsen, af S. A. Hedlund. Stockholm Några upplysningar angående milissystemet i Schweiz, af en svensk officer. Stockholm 1867. Krigsväsendet i Schweiz, af Hans Hazelius, generalstabsofficer, major, m. m. Stockholm 1867. Frågan gäller: huruvida ett land, med Sverges vidsträckta omfång och glesa befolkning samt inskränkta ekonomiska tillgångar, skall kunna bevara sin sjelfständighet, eller ej? Hvarje fosterlandsvän vill och bör besvara denna fråga jakande. Lyckligtvis kan han också, med all trygghet, göra det. Andra frågan blir då: huru skall denna trygghet i verkligheten vinnas? Det är svaret på denna fråga, som i sednare tider tagit den allmänna uppmärksamheten i anspråk. Om en sak synes man i det fallet vara temligen enig: att vårt försvarsväsens närvarande tillstånd icke gifver den erforderliga tryggheten, utan att alltså en mer eller mindre genomgripande förändring är dervid af behofvet påkallad. Men när det gäller förändringens beskaffenhet blifva åsigterna delade. Å ena sidan påstår man, att en relativt mindre, väl öfvad, af ,,sann militärisk anda lifvad yrkesarmå måste vara kärnan och grunden för försvarsväsendets vidare utbildning; å den andra sidan anmärker man: att landet icke förmår, utan att dess ekonomiska utveckling derigenom betänkligt hämmas, bära kostnaderna för en stående armö äfven af den numerär, som här vore den minsta möjliga; att nationens sjelfständighet icke bör göras beroende af en enda sådan armå, hvars nederlag skulle gifva landet till spillo åt fienden; att pligten för hvarje vapenför man, att bidraga till sitt lands 1iörsvar, måste gäras gällande i föreställningssättet och institutionerna; att en , fosterländsk anda ika mycket värd som en s. k. ,militärisk