Dagens post. TYSKLAND. Preussen har äterkallat sin ambassadö i Mexiko. FRANKRIKE. Från Paris skrifves d. 9 dennes: ,,Furs Metternich har i dag ånyo haft en lång öfverläggning med kejsar Napoleon; N vet, att den österrikiske ambassadören p: sista tiden ofta varit sedd i Tuilerierna Såsom jag från tillförlitlig källa erfar hade man för ett ögonblick till plan at göra ett hämnd-tåg till Mexiko, mel denna plan blef ungefär lika fort öfver gifven, som den var fattad. Förhållan dena mellan hofven i Paris och Wie hafva genom den tragiska katastrofen Mexiko blifvit så intima, att Napoleon II verkligen säges skola göra ett besök Wien. Anhängarne till en fransk-öster rikisk allians ökas för hvarje dag ilÖsterrike och t. o. m. de ungerska statsmän, son förut uttalat sig deremot, lära vara vunn: för en sådan allians. Det finnas många som äfven tro på en trippelallians mellar Frankrike, Österrike och Italien, och denn: allians skulle vara ett schackdrag mo den förmodade alliansen mellan Rysslane och Preussen. Vid en bankett för de ita lienska utställarne utbragtes tvenne toaste för: ,,Rom, Italiens hufvudstad, och fö Rom utan prester och munkar. TURKIET. Officielt meddelas trån Konstantinopel att Omer Pascha, sedan de turkiska trup perna landstigit vid Castelfranco, total slagit de vid Sphakia förskansade in surgenterna samt stormat och besatt höj derna vid Sphakia. SPANIEN. Lokalstyrelsen i Barcelona meddelar til regeringen i Madrid: ,,En hop under er asskedad kapten. stående pöbel visade sig den 5 dennes vid Valvidrera. Då de re guliera trupperna anryckte, grep denn: hop till flykten, utan att sedan hafve kunnat anträffas. AMERIKA. Den franske ,Moriteur meddelar un derrättelser från Mexiko till den 1 den nes. Den 29 Juni gaf sig hufvudstader till juaristerna; den franska ambassadens personliga säkerhet är på intet sätt ho tad. Vera-Cruz besattes den 27 Juni a juaristerna. Inga oordningar hade före kommit, och de utländska trupperna hade full frihet att inskeppa sig till Europa. AAA —— —