ligt sätt, och jag tet detta vitsord; — först lagen och sedan allmänheten; det är en affär som icke får erkännas under sitt rätta namn, emedan den då blir bestraffad. f S s j ( nna Stenby-säta ty det är stäldt på att eludera Bolagsmännen föra ett tal om upphjelpande af , landtbrukets betryckta ställning, och vilja anses sträfva för detta ändamål. Om ett kapital af 900,000 rdr skall behöfvas för att upphjelha landtbrukets betryckta ställning på Stenby, en egendom om 7 hemman, värd enligt uppgift 300,000 1 rdr, huru mycket behöfves då för att upphjelpa l hela Sverges landtbruk? De beklaga att bankerna Qdraga penningarne till sig från landtbruket, hvilket onda de uppgifva sig; söka afhjelpa derigenom, att de sjelfva vilja samla l ihop 380,000 rdr i 15 riksdalrar, som skola in-sättas i någon bank. a Neras kalkyl för Stenby c. aktiebolag börjar så här: Grundkapital 60,000 aktier å 15 rdr pr ; aktie sa .. .. rär 900, 000. Derat användas: Till köpeskilling för egendoE men sor ro ros 300, 000. i omkostnader enligt köpekontraktet . 2. , Förlagslån åt arrendatorn mot 6 ränta och återbetalningsskyldighet då arrendet upph... , byggnader mot att arrendatorn Kc. 4. 70,000. att insättas på bankinrättning mot 6 4 ränta .. 3580.000. 900,000. Man finner här att meningen är att fullgöra bolagets första ändamål, uppdrifvande af jordoch tegelbruket vid Stenby, genom attutarrendera egendomen och lemna arrendatorn förslagslån af 50,000 och anslå 70,009 till byggnader. Märkvärdigt sto-. ra krafter, som sättas i gång för ettlitet ändamål! 900,000 för att i o. f. egendomen kunna disponera 420,000 rdr. Det bör vara en vederhäftig arrendator, som får 50,000 rdr förlagslån. Antagligen utan egen fastighet bör han kunna ställa säkerhet I för ej mindre förenämnde 51,0600 rår, utan ock för sjelfva arrendet; men om han utan att hafva sin förmögenhet bunden i fastigheter kan ställa säkerhet för 50,000 rdr, så synes som om han så gerna kunde realisera sina säkerheter och slippa H att låna. i Bolaget får icke träda i verksamhet förr än minst 30,000 aktier äro tecknade oeh betalda. Om de nu icke lyckas sälja mera än t. e. 20,000, så hvarken kan eller får det träda i verksamhet. De, som emellertid betalt dessa 20,000 aktier, böra då naturligtvis få igen sina penningar, men hvad säkerhet hafva de för att sådant sker eller kan ske? Egendomen antager jag icke betalas förr än 30,000 aktier blifvit sålda, men, enl. den kalkyl jag har här ofvan intagit, äro 100,000 rdr beräknade till omkostnader, på hvilka troligen icke blityer något öfverskott. dessa tagas antagligen af de för aktier först inflytande medel. IIvarest skall man få rätt på dem om ock då tecknarne skola hafva igen sina penningar? Det aberopade cirkuläret har töljande märkliga lydelse. H. H. Skolläraren i X. . Under öfvertygelse att tit. varmt nitälskar för! allt, som kan underlätta landtbrukets för närvarande betryckta ställning, framställes härmed förrågan, om tit. skulle vilja, såsom agent, för Stenby jordoch tegelbruks aktiebolag åtaga sig för j ning af bolagets aktier, mot att bolaget betalar 51 procent på försäljningsbeloppet och ersättning för! postporto? Fom agentskapet antages, torde tit., inom sjorton dagar efter denna skrilvelses emottagande, till undertecknad insända uppgift såväl derom som och om huru många aktier tit. derunder erhållit tecknade, då styrelsen ofördröjligen skall afsända aktierna till tit. Teckningen af aktier bör tit. låta fortgå jemväl efter det svaret till mig afgått. för att, om aktier vidare finnas att af styrelsen afyttras, tit. på ytterligare reqvisition måtte kunna erhälla dylika, hvarom svar af mig skall lemnas när först reqvirerade aktierna öfversändas. I En hvar landtbrukare, såväl den mindre hemmasbrukaren som och egaren af den större posressionen, har nogsamt erfarit de stora svårigheter, landtbruket för närvarande har att bekämpa. Den största af dessa är onekligen det misstroende, som nu förefinnes emot realsäkerhet af jord, samt bankernas och penningekarlarnes begär att erhålla en förut okänd hög ränta och vinst på sina kapitaler; en gifven följd härutaf är, att landtbruket, som hvarken kan draga hög ränta eller genast: I återgällda hela det kapital, som för dess skötsel och förbättrande derpä nedlägges, gått och går miste om, att, mot billig ränta och på tid, som möjliggör dess infriande, kunna placera ens de aldra bästa intecknin sar. I Följderna af denna penningebrist visar sig äfven uti den mängd lagsökningar och konkurser samt exckutiva auktioner å jordegendomar, som i en orande grad uppstått, och hvilka ovilkorligen i ändå högre grad komma att fortgå, derest ej någon utväg göres, hvarigenom landtbrukarne kunna, antingen försälja sina egendomar till deras I verkliga värde eller och erhålla lån mot billiga och förmånliga vilkor; hvilket allt för närvarande är en omöjlighet Kapitalisten vill nemligen ej nedlägga sina penningar uti jordegendom, om han ej får inköpa densamma för sådant underpris, att den sedan kan lemna hög ränta på inköpspriset; han väntar således till dess den går exekutirt, väl vetandes, att ingen annan än han kan uppträda såsom spekulant, emedan hela köpeskillin; gen måste beräknas att genast utgå kontant. Bankerna åter, hvilka gjordt allt för att till sig indraga alla penningar, förklara det ej vara bankessigt. (ej nog förtjenst för dem!) att utläna spenningar på längre tider. Landthrukaren, som bvarken kan få sin egendom försåld eller påräkna , någon fördel af nämnde lån, nödgas då slutligen att i dyster förtviflan gå med sin familj, som tiggare. från den torfva, hvarpå han nedlagt mångsriet arbete och omtanka och hvarutaf han, under vanliga förhållanden, kunnat päräkna, en åtminstone tarflig bergning för sig och de sina samt i gå en lugn ålderdom till mötes. Skaffa landtbrukaren tillgång på amorteringsoch förlagslån mot billig ränta, så skall hans ställning blifva lugn och jordens afkastning kunna betydligt uppdritvas, samt den nu rädande bristen på arbetsförtjenst upphöra. En brist, som ej kunde förefinnas uti vårt på folk fattiga land, derest ej penningen dragit sig från landets modernäring — Jordbruket. — Då arbetsgifvaren saknar medel måste arbetstagaren sakna arbete och detta fortÅ satt leda till fängelsers och arbetsinrättningars fyllande, samt i en olidlig grad komma att tynga på fattigförsörjningen, och förorsaka arbetsfört folks utvandring till Amerika. För ej särdeles många år tillbaka kunde man, och detta med skäl, till den arbetsföra person som tiggde, svara: arbeta. Vi vilja nu se den, som med lugnt samvete kon med det svaret afspisa Iden person, som tärd af hungerns qval och nedtryckt utaf tanken på dess i hemmet utan bröd varande hustru och barn, frampressar sin ödmjuka bön om arbete eller bröd. — En stor national-ekonomisk fördel är äfven att öka göra jorden till dess egares skuldfria possest. Öram amneta 100, 902. ö 50,000. 10—2C—— Q— 3 —