Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juli 1867, sida 2

bassadören i Mexiko, Dano, och befälhafvaren på det österrikiska krigsskeppet Elisabeth lära genast hafva vändt sig ill Juarez i denna angelägenhet, men fått ett bestämdt afslag. Enligt meddelanden från Wien skall amiral Teqetthoff (som den 6 dennes från Grätz inträffat i Wien, der han haft en lång öfverläggning med Beust) afgå med fregatten Novara och flera andra krigsskepp till Mexiko för att energiskt fordra likets utlemnande. Det säges att de franska krigsskeppen i de mexikanska farvattnen skola göra gemensam sak med den österrikiska eskadern. FRANKRIKE. Sultanen lemnade Paris den 9 dennes och afreste på en af kejsar Napoleons jakter öfver Kanalen. Det säges att under hans vistelse i Paris blifvit afslutadt ett nytt turkiskt statslån på 55 mill. francs. Den i Paris nu afslutade myntkonferensen har, enligt den tyska , Kreuz-Zeit., blifvit enig om följande punkter: 1:0. Guldmyntfoten skall för framtiden vara den enda berättigade. 2:o. De minsta guldstycken, som skola preglas, äro femfrancsstycken. 3:o. Alla andra guldmynt skola vara 10, 15, 20 fr., o. s. v. 4:0. Silfvermynt skola händanefter endast användas som skiljemynt. 5:o. Alla staters mynt skola hafva kurs öfverallt. 6:o. Myntenheten baseras på franska vigtsystemet. ENGLAND. Storartade förberedelser äro gjorda för marinrevyen vid Speathead. De 36 krigsfartygen skola ordnas i 3 linier, med ett afständ af 1!, kabellängd från hvarandra. Manövern skall sluta med illumination af samtliga fartygen. RYSSLAND. Den officiösa Corresp. russe af den 3 dennes omtalar i en ledande artikel Frankrikes förhållande till Ryssland, och förmenar, att Beresowskis attentat , väl slutligen måtte hafva öfvertygat franska nationen, att den skänkt sina sympathier till ovärdiga, samt att denna nation låtit vilseleda sig till den tron, att polackerna icke voro annat än en olycklig och förföljd nation. Denna uppfattning — så fortsätter ,,Corresp. russe — har vållat en meningsskiljaktighet och oenighet mellan Frankrike och Ryssland, som aldrig borde hafva egt rum. Den officiösa organen frågar derefter, hvilket gagn Frankrike haft af den mycket prisade alliansen med England. ,Månne i den turkiska frågan? Eller i den mexikanska? Eller i den polska? Till slut heter det: , Utan denna förunderliga och blinda förkärlek för Polen — en förkärlek, som endast kunnat vara Polen till skada — skulle Frankrike lätt hafva insett, att ingen allians kan vara fördelaktigare för Frankrike, än med Ryssland. Om den franska publiken vill öfverväga och tillbörligt uppskatta allt, som Alexander II gjort för sina undersåter, och alla de reformer, som han genomfört, skall man lätt blifva öfvertygad om, att en sådan allians, både med afseende på allmänna principer och materiella intressen, skall vara den, som båtar Frankrike mest. Villkoret skulle således likväl vara, att Frankrike uppgifver sin bittills varande politik i polska frågan.