Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1867, sida 1

— —en utflygt till Paris på några dagar för att taga expositionen i betraktande. Tiden för detta besök är ännu icke bestämd; sannolikt blir det på slutet af de sju veckor, under hvilka hofsorgen i Wien varar. Några medlemmar at lagstiftande församlingen hafva för afsigt att interpellera regeringen i afseende på de åt r, som äro tagna för de fransmäns säkerhet, som äro qvar i Mexiko. Regeringen säges hysa mycken fruktan för offentliggörandet af en del dokumenter, som skulle vara högst komprometterande för marskalk Bagaine. Om den skjutne mexikanske exkejsaren heter det, att han, innan han inneslöt sig i Queretaro lät bringa sina papper i säkerhet, och lära dessa papper nu befinna sig i London. ,,Journal de Paris vill veta att Louis Blanc fått i uppdrag att ordna och offentliggöra dessa aktstycken. Från Paris skrifves den 5 dennes: I går förekom ett oerhördt tumult i normalskolan, hvilket, enär politiska motiver lågo till grund derför, ådragit sig regeringens synnerliga uppmärksamhet. Samtliga lärjungar, med undantag af fem, hade undertecknat en adress till Sainte-Beure för det tal, hvilket han i senaten hållit med anledning af den der inlemnade petitionen mot vissa författares intagande i folkbibliotheket. Skolans autoriteter hade till följe häraf förvisat författaren till adressen från skolan, hvarefter alla de öfriga undertecknarne afgingo derifrån med förklaring att icke återvända dit innan denna åtgärd blifvit ätertagen. Förgäfves gjorde de mest omtyckta lärarne alla möjliga ansträngningar, för att bringa lärjungarna tillbaka från detta beslut; allt detta gjöt endast olja på elden, och ännu har man, icke lyckats bringa saken i ordning. ENGLAND. Från London skrifves den 5 dennes: 5Den stora invasionen af belgier är icke den obetydligaste af de fester, som förestå här; 2,160 man äro redan anmälda. Huru alla dessa på en gång skola kunna hitföras, är första fråga. Serapis — vårt största transportskepp — rymmer endast 1,200 man, och huru skola de öfriga komma hit? Allt var beräknadt på 1,000 man. Emellertid har man redan beredt qvarter åt 1,500 man, och äfven för de öfriga torde snart sådane kunna anskaffas. Den rika miss Burdett-Coutts har genast förklarat, att hon vid den redan förut omtalade festen på hennes villa önskar se alla de belgiska skarpskyttarne. Allt möjligt göres för att göra festerna värdiga England och dess skarpskyttar. Nöden i östra delen af London, som genom den ovanligt stränga vintern och stilleståndet i affärerna stigit till en 1synt höjd, har icke förbättrats i vår och sommar, Emellertid hade man hoppats annat, hvarföre äfven insamlingarne till de hjelpbehöfvande inställdes redan i början af våren. Skeppsbyggnaderna, som i denna del af staden bruka sysselsätta en mängd arbetare, ligga alldeles nere. Det enda skepp, som der bygges, är den af preussiska regeringen beställda pansarfregatten. Ännu den 22 Juni erhöllo i distriktet Poplar 7,000 personer understöd, och enär ingen utsigt visar sig till förbättring, så har en stor utvandring till Australien och Kanada börjat. hattigstyrelsen i Poplar har redan lomnat betydliga understöd till sådana emigranter, och en mängd andra skola följa efter. En engelsman, IIIilary Skinner, som flera månader varit ögonvittne till kandioternas strider mot turkarne, har återvändt till sitt land för att i London, Manchester och andra stora städer göra insamlingar åt de nämnde insurgenterna. AMERIKA. Angående katastrofen i Mexiko skrifves från London: -Det är naturligt att Maximilians tragiska öde väcker medömkan samt att man nu heller betraktar de ljusa sidorna af hans karakter, än de vanställande fläckarne. Men den historiska domen får icke identifieras med en nekrolog, som nedskrifves under det första intrycket af ett upprörande budskap. , Daily News anser sig redan nu böra uppträda mot en sådan vilseledande uppfattning, yttrande: ,Då Maximilian blef afrättad, föll han i den snara, som han för andra utlagt. IIan — en europeisk furste — som föregaf det han i civilisationens intresse afgick till Mexiko, har först gifvit exempel på kallblodiga exekutioner. 1 vårt ärhundrades historia finna vi intet fall, der någon tillgripit så barbariska medel, som denne furste, för att på orättmätigt sätt fasthålla sig i ett fremmande land.