utan förbehåll. Mest uppmärksamhet förtjenar i detta afseende det ställe, der det heter: ,,Uppmärksamma betraktare torde hafva vunnit den öfvertygelsen, att, trots, välståndets utveckling och åtrån efter förvärf, är vårt nationella lifs pulsslag städse redo att slå lifligare, så snart det gäller fäderneslandets ära. MHäruti, likasom i slututtrycket uti kejsarens tal, ligger likasom fen svag antydning, att det gifves dem, som tro sig kunna uppnå detta mål genom helt andra medel. Angående de förberedelser, som voro vidtagna i det inre af industripalatset med anledning af högtidligheterna, heter det i en korrespondens från Paris af d. 29 Juni till ,, Köln. Zeit.: ,Åsynen af detta ofantliga rum skall, då det blir uppfyllt af tusentals menniskor i alla möjliga drägter, blifva praktfull. Redan nu gör det hela ett storartadt intryck. Då man inträder genom palatsets hufvudingång kommer man till en stor och praktfullt dekorerad trappa, som leder till ett slags salong, hvilken är prydd med gobelinstapeter. På högra och venstra sidorna af detta rum — der kejsaren, kejsarinnan och sultanen skola samlas, tillika med sina sviter, för att begifva sig till sina troner — leda åtskilliga ingångar till palatsets skepp. I skeppet finnes platser för c:a 1,700 personer. Hela venstra sidan är bestämd för musiken. Tron-estraden är uppställd vid väggen närmast ingången, och på det sätt, att deras majestäter begifva sig direkt dit från det förut beskrifna rummet. Estraden är mycket hög, och öfver den är anbragdt en mycket stor kejserlig krona. På estraden finnds tre troner: en till kejsaren, en till kejsarinnan, och den tredje till sultanen. Till prinsessorna och de andra höga personer, som för närvarande uppehålla sig i Paris, finnas 28 stolar. Mellan sidoraderna och midtelgängen — der trofterna äro uppställda — finnes en rik samling af blomster, träd och buskar. I sjelfva skeppet äro anbragta tio sinnebilder öfver de vigtigaste af de industriföremål, som blifvit prisbelönta. På en af dem finnes t. ex. en uppstoppad fet oxe, som sinnebild för jordbruket. Skeppets glastak är behängdt med hvitt tyg med gröna border och guldstjernor. Från taket nedhänga tio banötr, af hvilka hvart och ett har färg efter de 10 grupper, hvaruti expositionen är indelad. Den första etagen är prydd med de serskilda nationernas flaggor, hvilka äro representerade på expositionen, och öfver hvar och en af tribunerna finnes en örn samt den respekt. nationens namn. Frankrike intager hela den sida, i hvilkens midt tronstolen befinner sig; derester komma de andra nationerna, börjande till venster om Frankrike, i följande ordning: Belgien, Preussen med nordtyska förbunbundet, de sydtyska staterna, Österrike, Schweiz, Spanien, Portugal, Grekland, Danmark, Sverge-Norge, Ryssland, Italien, Kyrkostaten, Turkiet, Egypten, Kina, Siam, Persien, Japan, Tunis, Marokko, Förenta Staterna, Centraloch Syd-Amerika, Brasilien, och slutligen, till höger om Frankrike, England. På detta sätt representera baneren grupperna, nationalfärgerna och sinnebilderna af de utställda föremålen. Korrespondenten meddelar, att det råder stort missnöje ötver, att endast serskildt gynnade personer kunde få tillfräde till prisutdelningen, samt att endast utställare, som erhållit guldmedaljen, fingo öfvervara densamma. ENGLAND. Angående den turkiske storherrens förestående besök i London yttrar ,, Times: Vi hafva med nöje erfarit, att regeringen skall gifva en officiel fest för sultanen, samt att det är öfverlemnadt åt statssekreteraren för Indien Sir Northeote och den indiska rådskammaren att vidtaga åtgärderna härför. Då vi tänka på vårt förhållande till orienten; på de telegraflinier, som gå öfver Turkiet; på de indiska vallsarterna till Mekka, och t. o. m. på våra 20 millioner medundersåter i Indien, hvilka anse sultanen som sitt religiösa öfverhufvud, måste vi medgifva, att icke någon minister är mera lämplig att öfvertaga detta åliggande än den indiska rådskammaren, och vi betvifla icke, att man skall anstränga sig för att göra danna fest storartad. Denna rådskammare disponerar dessutom äfven en ny och stor byggnad. Som man torde på minna sig, var det bestämdt, att vice konungen af Egypten under sin vistelse i England skulle bebo en privat cottage. Många röster höjde sis likväl emot detta. hänvisande nå Ene