Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juli 1867, sida 1

I tr FEEEEE —— med oss inträda i den engelske konsulns boning. Vid fönstret i en dyrbart och beqvämt inredd salong återfinna vi det unga fruntimmer, hvilkets bekantskap vi gjort i vår föregående berättelse om ,,Den jagande Diana. Den unga flickan satt med hufvudet lutadt i sin högra hand och de långa mörka lockarne nedsallna likt en slöja öfver de alabasterhvita skuldrorna, invaggad i drömmar och minnen, och för henne framstälde sig dessa taflor från hennes förflutna lif, hvilka, ömsom mörka, ömsom ljusa, dock alltid till staffage framvisade trenne män, af hvilka den förste, sjunkande i hafvets djup och öfverstänkt a blod, tycktes sträcka sina armar mot sitt efterlemnade barn, under det den vördnadsvärda gestalten af sir William Fairstone med faderlig godhet syntes öppna sin famn för att deri mottaga den älskade fosterdottern. Vid sir Williams sida framskymtar dock gestalten af en ung man, som bedjande synes vända sina blickar mot den drömmande, och de mörka purpurskyar, hvilka färga hennes välbildade ansigte, tyckas utvisa ett deltagande som kanhända redan är mer än vänskap I den unga flickans knä låg ett a dessa så praktfulla och mångfärgade bro derier, hvilka i södern vanligtvis syssel sätta dess qvinnor. På den af silke och guldtråd sömmade jagtväskan lästes i upp höjdt arbete ,, Arthur MVey. I detta ögonblick väcktes den dröm mande af en dörr, som öppnades, och m insteg engelske konsulns fru, ett äldre allvarligt fruntimmer, hvars ansigte, ehur ej skonadt af tiden, dock visade tydlig; spår af ungdomlig fägring.