Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juli 1867, sida 1

— Är det möjligt, — utropade den unge mannen förtjust, — att ni påminner er dessa obetydligheter, hvilkas iakttagande hvarje gentleman anser som en pligt? Jag tackar er af allt mitt hjerta och nekar ej att denna present för mig utgör ett dyrbart minne. Ilrad det unga paret vidare meddelade hvarandra, kunna vi ej nu redogöra för, då ej en gång konsulinnan, hvilken aflägsnat sig till andra sidan af salongen, hvarest hon sysselsatte sig med ordnandet af åtskilliga planschverk på divanbordet, kunde höra något enda ord af deras samtal. Några timmar sednare återfinna vi Arthur M.Vey, i sällskap med premierlöjtnant Albert Tenier och sekondlöjtnant Sabrelli, båda vid Afrikanska Jägarne, samt en ung resande, promenerande af och an utanför ett af de förnämsta kaföerna i närheten af Guvernementsplatsen. Mr Tenier var en ung man om 30 år samt kallades af sina vänner ,,Le Matin; Sabrilli var korsikanare och hade erhållit tillnamnet ,,La Nuit; den resande kallades af de båda vännerna ,Le Midi. Tycken och tänkesätt hade med vänskapens band förenat desse unge män. MVey och de öfrige åhörde nu med särdeles intresse Le Matins beskrifning öfver trakterna emellan städerna Algier och Oran. — Således är det bestämdt, — yttrade MVey sedan den andre slutat sin teckning af dessa trakter, — att ni kommer att blifva chef för den expedition, som om ett par dagar afgår till Medrossa med ammunition och dylikt för dervarande detachement? — Ja, — svarade Le Matin, och fort